Nu byter jag från svenska till engelska ingångssidan. Blir helt tokig på en viss blogg som alltid skriker mig i ansiktet varje gång man går in på WordPress svenska ingångssida. Det går ju inte att blockera de bloggar man inte vill se, som på facebook, där man kan blockera en användare. Och på riktigt, jag står inte ut. Kan inte fatta hur den är så populär den där bloggen. Den är fylld med bitterhet, dumhet och påstådda fakta. Sanningsanspråk som är så fullständigt stolliga så man vill gråta. Det är djupt tragiskt att en människa väljer att systematiskt attackera en imaginär fiende, istället för att fokusera sin kraft på konstruktiva åtgärder istället.
Jag menar förstås svensken Pär Ströms märkliga blogg.
Jag skulle aldrig ha hört om den om jag inte använde WordPress och tvingas se Genusnytt gång på gång i populära bloggar-listan. För att vara tydlig: jag har inget emot att man kämpar för att också män ska behandlas jämställt, det är ju mycket viktigt att pappor ska få lika stor rätt till sina barn som mammor; att pojkars problem i skolan tas upp; att man diskuterar mäns hälsoproblem, ensamhet osv. Otroligt viktiga frågor. Men att då gång på gång ta upp dessa problem som orsakade av ”feminismen” (som någon sorts enhetlig rörelse där alla tänker lika) är absurt. Snacka om missriktad bitterhet. Tvärtom är det ju många feminister som tar upp dessa problem.
Klart man får kritisera feminismen, det är ju bara bra med kritik. Kritik betyder utveckling. Alla feminister säger inte enbart kloka saker, det finns också många väldigt bittra kvinnor som har haft dåliga erfarenheter i förhållande till män, och det finns säkert också många feminister som inte är superintelligenta och har koll på precis all forskning. Vi är alla bara människor. Det som gör mig så arg och ledsen med den där bloggen är den medvetna spridningen av förvirring, okunskap, dålig källkritik, och en oerhört märklig och degenererad syn på vetenskap och sanning. Det som pågår där är inte ett konstruktivt samtal som skulle kunna leda till något bra, utan något oerhört sorgligt och destruktivt som går emot alla mina principer vad gäller vetenskapligt tänkande. Har hoppats på att det kanske någon gång skulle komma något vettigt från den bloggen, men det gör det inte.
Varför bryr jag mig? För att jag är intresserad av vad folk anser om feminism och jämställdhetsfrågor. Och det bekymrar mig att det är en så populär blogg. Jag hoppas innerligt på att det bara är en lite bråkdel av läsarna som sväljer texten. Som tur har jag inte själv kommenterat, för man ser ju att det är helt lönlöst att diskutera. Standardsvaret från anhängarna tycks vara: ”ta upp något konkret ur Pers text som inte stämmer och kom med egna källor som bevisar motsatsen”. Men sen när folk gör det och bloggar recensioner av hans texter, så händer det ändå ingenting. Anhängarna av hans texter är inte intresserade av motbevis eller sanning, de vill bara fortsätta tro på skräpet. Det är en vidrig inställning, som inte har något med vetenskapligt tänkande att göra. Så poänglöst. Så snälla människor, sluta läsa där, sluta kommentera. Låt galningen yra på för sig själv, för han vill inte botas.
Så nu för att rensa det här hjärnviruset ur mig så sätter jag punkt. Jag vill inte att den suger en droppe tankekraft från mig mer för den är inte ens värd att skratta åt. Usch, nu blir jag så trött på webben. Förlåt. Drar mig tillbaka till mitt jobb nu.
Men det är ju helt subjektivt. Vissa skulle säkert tycka att de fackböcker jag läser inom feministisk teori är tråkiga… Sen att läsa ”mainstreamlitteratur” eller det som på kultursidorna ses som fint: ofta tråkigt för mig. Försökte läsa lite på hypeade Knausgård, men orkade inte längre än några sidor. Så man får ju se om jag ger den en chans till. Däremot gillade jag Haruki Murakami, som också är uppskattad.
