Tegelstenarna!

Här Mia!

SAMSUNG

De lästa först: Mycket fantasy… Tog den tjockaste av Hobb som jag hade i hyllan. Jag är lite kluven över hennes serie om ”den andra sonen”, men gillade många saker som jag upplevde som lite originella. Som att han blev fet av magi. Hobb: mästare på att plåga sin huvudperson… Alla Martins Song of Ice and Fire-böcker passar väl in här. Lyckades inte undvika att ta med två av dem här (har läst andra tegelstenar, men har tydligen lånat en hel del av dem, så de finns inte kvar i hyllan, så måste fylla ut med Martin). J.V. Jones var inte så bra, men läste dem ändå. Minns knappt något alls, bara att det var en löjlig antagonist. Art History redigerad av Marilyn Stokstad. Läste den första hösten av mina konsthistoriestudier i Stockholm 1999… Ja, jag läste faktiskt hela! Man kunde begå brott med dessa konsthissaöversiktsverk… bra idé till mordhistoria där.

SAMSUNG

Och de två jag har men inte läst. Har börjat på Quicksilver. Och minns de kapitlen bra fortfarande. Men sen tappade jag bort läsandet där. Ska nog ta upp den igen något tag. Och Simmons har jag inte rört än, fast den beställdes för ganska länge sedan nu. Men jag ville ha episk SF och fick detta tips. Någon dag ännu…

Nu har jag inte sett på sidnummer, men tror inte att någon av dessa går under 700 sidor. De flesta är över 1000… Ser lustigt ut med så här tunga böcker på så sockersöt bordsduk. Kontraster i livet gott folk! Vet inte vem jag ska utmana vidare, tror att alla jag läser utmanats? Eller har Maria visat sina tegelstenar? Jag låter utmaningen vara öppen! Men skriv i mitt kommentarfält om du antar den så jag får se fler tegelstenssamlingar.

Nu ska jag ha en ljuvlig lördag. Simma med ungarna. Hämta lite mönstertidningar av en kompis. Ska sy en klänning åt dottern. Och sedan se på eurovisionen! Och tror vi ska grilla i dag också! Och jag är nu utvilad och väldigt glad över att jag orkade gå på konferensen igår, för tror att det var början på något mycket bra.

Kirskål och grubblerier

Otroligt skönt väder idag. Den första riktigt varma dagen. Har rivit upp lite kirskål i trädgården så att de inte ska mörda floxen. En del av kirskålen åt jag till middag. Lärde mig förra året att det är en ätbar växt som jag fört krig mot… Ät din fiende säger jag (om fienden inte är giftig förstås, i så fall destroy).

Hade lite tankeflyt på förmiddagen i dag när jag tentövervakade. Då kan man inte göra annat än sitta och läsa och skriva (eller göra några wordfeuddrag förstås), och jag skrev en del på presentationen jag ska ha på en konferens i Åbo nästa vecka. Det blir spännande, för meningen är att man ska kunna ta upp olika skärningspunkter mellan konst och teori där, och jag tänker tala om teckning bland annat. Lyckades inspirera mig rätt mycket. Det ska bli spännande att se andras föredrag, och få kommentarer också…

Sen korrläste jag den där artikeln som jag gnällt över hela våren. Några små korrekturfel hittade jag. Tyckte själv att texten var helt ok och lätt att läsa i varje fall, den hade ett bra flyt. Men samtidigt har jag en panikklump i magen av tanken att någon annan ska läsa den när den publiceras. Kan föreställa mig att den inte går hem hos alla. Men jag tänker strunta i att vara rädd. Jag tjänar inget på att oroa mig i förväg. Och får jag negativ feedback för texten sen så vad är det värsta som kan hända? Knappast något alls faktiskt.

Jag hoppas att jag har blivit bättre på att ta det där med att inte gillas av alla. Man kan inte finnas i världen utan att någon ogillar det man är och gör. Det finns ingen poäng i att försöka behaga alla. Jag vill inte heller ge andra den makten över mig.

Ända sedan Bildbindaren kom ut och jag fått en del recensioner (och åsikter av människor jag mött) så har den här insikten blivit allt djupare. Egentligen har varken positiv eller negativ respons inflytande över vad jag vill skriva och vad jag kan skriva. Visst man kan känna sig uppmuntrad och glad när någon säger snälla saker, eller kritiserad när någon säger negativa saker, och man kan lära sig av feedbacken (men faktiskt inte av all feedback, det gäller att se på den med distans). Men inget av det har något alls att göra med lusten att skriva och teckna. Lusten kommer från någon annan plats, som inte har mycket med andra människor att göra. Ändå vill jag förstås nå ut med det jag gör. Bli läst och sedd. Förstås. Men det är inte den ursprungliga drivkraften. Då skulle det ju inte egentligen spela någon roll vad det är man skriver. Då skulle man väl skriva det man tror att någon viss målgrupp vill läsa. Men så funkar det inte. Lusten kommer från njutningen att skriva och teckna sådant som man själv älskar. Och naturligtvis älskar inte jag samma saker som alla andra i världen. Men när någon hittar det man gjort och gillar det, så klart blir man glad av det! Men makten att skapa har jag redan; jag ger mig tillåtelse att teckna och skriva, ingen annan gör det.

Hmm, började med att skriva om kirskål, och så blev det något helt annat…

Yay Finncon 2013!

Eftersom Mia också skrev att hon ska vara med i Finncon det här året,* så måste jag ju också skriva det! För vi ska vara i samma diskussionspanel. Kan knappt hålla mig, spricker av entusiasm… (vill skriva några fler utropstecken ännu, men det blir nog för hysteriskt).

Jag har varit på en del Finncons över åren. En i Helsingfors (ja den med Neil Gaiman, kommer irriterande nog att måsta säga det varje gång), och några i Åbo. Men att själv vara med i en programpunkt ändrar nog på upplevelsen lite… Dessutom ska det bli så skoj att få träffa koolt folk där!

Så alla ska dit i Helsingfors i juli! Visst?

 

*och nu är hon i Grekland och nog är jag lite avis, men kanske jag också åker på skrivläger till någon ljuvlig plats med turkost vatten någon dag, så inte är jag egentligen avis, utan förväntansfull, haha, ursäkta att jag är så optimistisk

Enastående speltrailer

Alltså huh. Kolla in denna trailer för ett kommande spel inspirerat av bl.a. Portal.

De är bara två personer som jobbar på detta spel (man ba, vah?? Tydligen är de genier…). Ett finsk indie-spelbolag. Det som jag skulle säga lyfter den här trailern är en enkel och avskalad story + mycket välslipad grafik. Jag blir väldigt nyfiken på spelet kan jag säga.

Efter förra veckoslutets filmkurs är jag på något vis fortfarande inne i tankar kring hur man gör en bra kortfilm. Samlar på mig insikter om vad som fungerar. Försöker bygga upp en inre karta för vad som är bra. Den här speltrailern kommer nog att inspirera och lära mig en hel del. Och lustigt nog påminner den också om Mies van der Rohes gamla motto: Less is more. I en filmtrailer lönar det sig nog att tänka så också.

Igår var jag på träff med författare (lite trött idag, var så upp i varv när jag kom hem så jag sov inte värst bra) och böckers längd kom på tal. Gäller Less is more där också? Jag har ju nog plöjt igenom en hel del fantasytegelstenar, och i många fall är ”more” motiverat. Men inte alltid. Avskalat och kärnfullt kan faktiskt vara bättre för dramatiken. Och har också märkt att jag i mitt eget litterära skrivande är mer benägen att göra ”less”. Och just nu är jag väldigt inspirerad av kortfilmsformatet. Kanske min ”less”-läggning är en fördel när det gäller att skriva filmmanus… Kugghjulen i hjärnan snurrar vidare…

Fina saker den här veckan!

Har haft fullt upp, men nu har jag gjort mig av med lite deadlines och jobb (en inskickad text, en annan persons långa text läst och kommenterad, en tentamen fixad och printad, känner mig väldigt effektiv).

Tur att man instagrammar så man minns vad man gjort:

IMG_20130424_163300

Spontanbesök till frissa (ja, ja spegeln är smutsig). Hittade den perfekta nu. Ska hädan efter alltid gå dit (så länge samma frisör finns kvar där). Nu fick håret lite sommarljus! Jag trivs bäst i ljust hår har jag märkt, och frisören sa att det nog är min färg. Skulle ju vara fint om man trivdes bättre med sin riktiga hårfärg… men icke. Drömmer ibland om att färga det riktigt ljust, typ platinablond eller vitt…

IMG_20130424_163526

Fick hem underbara designprodukter av Kajsa Wikman (syko). Ärtorna ska jag ge åt föräldrarna. Själv behåller jag ett stycke skärbräde med ett vackert träd.

IMG_20130424_163745

Jag och A är överens om att det är vår nu (lite regnigt i dag visserligen, men regn är bättre än snö!).

IMG_20130425_141405

Det här är en teckning av Carl-Gustaf Lilius. En finlandssvensk konstnär som levde och verkade i Hangö (hans änka är författaren och illustratören Irmelin Sandman-Lilius, som jag hade äran att få sitta i samma diskussionspanel med på Helsingfors bokmässa i höstas). Det här är en kopia av hans teckning, som emeritusprofessorn i konstvetenskap hängt på dörren i mitt arbetsrum. Igår råkade jag titta lite längre på den. Och till min stora förvåning så handlar ju bilden om frustrationen med att söka stipendier (läs texterna i bilden!). Och jag skriver ju en avhandling om konstnärsstipendier. Det slog mig att den här teckningen skulle vara perfekt som omslagsbild till min avhandling. Och som i ett trollslag blev jag mycket inspirerad och motiverad att jobba med avhandlingen (har varit lite deppig och haft oflyt pga så mycket annat jobb ”i vägen”). Jag måste ju bli klar så jag får ha teckningen som omslagsbild! Skulle kunna bli mycket snyggt, och skojigt… Underligt när man hittar sådana guldkorn plötsligt. Så det gäller att reda ut lite frågor om upphovsrätt (och om någon vill att jag ska ta bort teckningen här så säg till! Även om bilden här rör sig om ett fotografi av en kopia).

Och veckans stora händelse! Skrifva-Mia har kommit ut med sin bok Martrådar! En ny bok är född hurra! Mycket scary omslag (snygg scary, jag gillade särskilt en av flikarna som skiftar i en blodröd nyans).

IMG_20130425_220359

Jag var på släppfesten igår och fick lyssna på intressant mar-snack, sjungande Francks, och trevliga diskussioner med folk som läser och skriver! Hoppas jag blir bjuden på fler släppfester (och har tid att stanna på dem lite längre, var tvungen att kila hem kl 21 redan för att fortsätta med mer jobb… men nu är det gjort och kan slappna av).

IMG_20130425_190116

Det blir inte mycket blogg av mig på veckoslutet heller, för ska fortsätta med kursen i audiovisuellt berättande och slipa färdigt min lilla film. Sen kommer jag troligen att bli tvungen att lata mig i några dagar för det har varit rätt hård takt nu i april. Tur att det är första maj på onsdag, då ska jag stänga av hjärnan helt! På återseende!

Hjärnbråte

För mycket trassel i huvudet just nu. Svårt att byta läge. Svårt att hoppa från undervisningsläge till fixa-små-administrativa-saker-läge till skriva-kloka-saker-i-avhandlingen-läge. Känner mig högst oklok. Kommer inte ihåg vad jag ska göra i den långa texten, och det tar emot att börja med den klockan 14 på eftermiddagen. Tycker om att börja med längre texter direkt på morgonen.

Försöker hitta till fokusen genom att planera och skriva in deadlines så att jag vet vad jag ska gripa tag i först. Men hjärnan vill inte göra det den borde göra just nu. Den vill göra något förbjudet. Och när den tänker på det förbjudna får den också ångest, för den förbjudna texten känns som en hög med varm, ångande skit för tillfället.

Bushjärna!

Och mitt i allt kollar man lite e-post, lite fb, lite bloggar. Nej, det går inte heller. Jag får vara off-line ett tag nu igen för att hitta lugnet och tiden. Bloggar om jag har något som jag absolut måste få säga. Som att min Lisa Kleypas-besatthet fortsätter (och är förvånad över att jag gillar en samtida romance! Gillar är en understatement, myyyysälskar, läser och skrattar för mig själv i köket klockan 23 för att inte störa dem som sover-älskar). Så nu har jag sagt det, och kan gå vidare.

SF-noveller på finska

Håller på och läser mig igenom de finskspråkiga SF-noveller som är nominerade till Atoroxpriset (delas ut av Åbos förening för science fiction, fantasy och spekulativ fiktion). Försökte läsa lite mer finska noveller nu på vintern då jag insåg att många novelltidskrifter gick att ladda ner på pdf gratis (t.ex. Usva, och Ursula) och var alltså lättillgängliga på nätet.

Nu har jag läst några av novellerna som är nominerade, och är så lycklig. För att jag inser att jag inte har svårigheter att läsa på finska trots allt. Och för att texterna hittills varit så bra.

Jag pratar annars bara finska med grannar, i butiker, med andra föräldrar osv. men arbetar bara på svenska nu och har inte så många finskspråkiga vänner i närheten, så det är rätt slumpartat hur jag får använda min finska. Jag läser nästan aldrig skönlitteratur på finska. Så jag tänkte att finska SF-noveller kanske kunde rätta till det här, att ämnet skulle vara så lockande att jag skulle sugas med. Och herreminje vad jag har sugits med. De nominerade novellerna jag läst hittills är helt fantastiska. Jag vet inte hur jag ska kunna värdera dem och välja favoriter. Ska nämligen vara med och rösta på novellerna till priset.

En annan tanke som slog mig var också i hur hög grad dessa noveller översätts till svenska. Jag antar att författarna gärna vill ha översättningar till engelska, eftersom SF-genren ändå är så stark på det språket, och att det då finns massor av publikationsmöjligheter. Men vad fint det också skulle vara att se dem översatta till svenska. Jag undrar hur mycket kontakt det annars finns mellan den finska och den svenska SF-scenen? Så här som nära på tvåspråkig (min finska är ändå tyvärr sämre än min svenska) så känner man ju sig själv lite som en möjlig länk där emellan. Men jag är själv så dålig på att aktivera mig i föreningar (finns inte tid för det) så jag har dålig koll på vilka kontakter som redan finns… men det här känns som en plats där jag gärna skulle engagera mig mer så småningom.

Men än så länge nöjer jag mig med att läsa och rösta. Och det är en mycket givande uppgift. Jag skriver mer om enskilda noveller när priset delats ut!

Tack Astrid

Det verkar som om vi hittat nyckeln till att A kan somna själv. Astrid Lindgren som läser sagor. Bland annat Allra käraste syster. A har gått omkring i några dagar och frågat om man kan heta Elva-Li (hon har inte uppfattat y-ljudet i början av namnet tydligen). Och så såg hon lite salig ut när hon upprepade namnet. Och rosenbusken som heter Salikon…

Och hon har somnat ensam! Utan att jag behöver sitta bredvid henne i 1 timme. Det känns som om eoner av tid nu frigjorts! Hej TV! Hej läsa böcker på kvällen. Men skriva orkar jag inte just idag. Men kanske imorgon! Om man vågar hoppas att det håller i sig… Kanske läge att köpa alla Lindgrenska böcket på cd nu…

Uppdatering: barnet kom smygande ur sitt rum och somnade i min famn i soffan. Men hon ville verkligen somna själv… Så jag ger inte upp hoppet!

Duglig

Ja i dag har jag stretat vidare. Suttit på möte (och än en gång har vi konstaterat att ingen vet något om vad som ska hända på ÅA). Försökt lappa byråkratiska fadäser. Planerat lite konferenspresentation. Flyttat runt textsjok i inledningen till avhandlingen. Skrivit en ny avhandlingstidtabell för det här året eftersom den förra var för optimistisk (och det stressade mig).

fruwiik

Hehe. Det här var ett citat från Schildts & Söderströms höstkatalog 2013 och presentationstexten för Kjell Westös nya bok. Där figurerar tydligen min namne (men hon heter inte Jenny, skulle så ha varit fallet hade det ju blivit väldigt uncanny). Det fanns annars massor av spännande nya böcker i katalogen! Det var också en rätt skön och avslappnad känsla att titta i den och veta att man själv inte är i den… förutom min namne då.

En rolig grej: har bokat båtresa till skrivgrej nummer två i juni. Ska nämligen delta i Biskops-Arnös debutantseminarium! Först var jag panikslagen över det (jag vet inte vad som flög i mig då jag ansökte om det, något slags tillfälligt vansinne), särskilt då jag insåg att jag kommer att vara den enda SF/barn- och ungdomsförfattaren där. Men sen tänkte jag på hur otroligt spännande och kul och säkerligen givande det också kommer att bli… ska suga åt mig kunskap som en svamp. Och förhoppningsvis blir det intressanta samtal och nya bekantskaper.

Så även om screenshoten från katalogen beskriver hur jag känner mig för det mesta och inför det mesta jag ska göra det här året, så har jag också bestämt mig för att skita i att jag känner mig oduglig. För vem gör inte det? Sen kan man känna sig duglig ibland också. Men också det kanske man får lov att skita i så att man inte blir helt odräglig.

Joffrey

Hu alltså vilka hemskheter som utspelade sig i första avsnittet av GoT säsong 2. Usch (jag har mycket svårt med fiktivt våld mot barn, mycket). Och minns nu hur mycket man avskydde Joffrey i böckerna (jag läste dem för rätt många år sedan, har glömt stora delar av handlingen).

Den här memen har cirkulerat:

Photo-Jul-09-10-34-21-PM

Så Martin bygger i varje fall upp avskyvärda karaktärer på ett mycket effektivt sätt. Det är förresten en sak jag minns från rollspelstiderna: det är rätt skoj att spela onda personer. Också dumma. Det är egentligen oerhört befriande att både vara en ond rollfigur, och att få ogilla fiktiva personer riktigt intensivt (och sen få se hur de får betala). Och om man själv skriver om riktiga rötägg, ja då är det rätt tacksamt att fylla dem med alla de obehagliga drag som man själv upplevt hos andra (eller i sig själv kanske)…