TNG

Sonen har alltså varit hemma i dag. Han fick någon sorts diffus trötthetsattack och var lite lite varm. Det var ett gränsfall, men orkade inte tvinga honom till skolan när han var så hängig. Sen låg han i soffan i två timmar när vi kom hem efter att ha fört lillasyster till dagis. Så något var det… nu är han pigg igen.

Men så passligt då att jag har spelat in Star Trek TNG som börjat visas på gamla Voice (kanal sex nu).

Så vi såg de två första avsnitten som hänger ihop. Kom ihåg dem bra. Har nog sett dem flera gånger i tonåren. Sonen gillade också, även om handlingen kanske var lite krånglig för en sjuåring (och det fanns pyttelite ganska oblodigt våld, men jag slängde en kudde framför sonens ansikte då). Men rymdskepp och gigantiska manetrymdvarelser! Det överskuggar allt.

Den serien var nog bland det bästa jag visste när jag gick i högstadiet, men det var ju inte en åsikt man stoltserade med då…

3 thoughts on “TNG

    • Ja alltså… mhm… och jag har en soft spot för Data också: superstark och smart, snäll, förundrad över mänskligheten, kämpar med att förstå deras känsloliv… ursäkta det är kanske lite creepy att tycka att androider är tilldragande. Men jag har ett argument till mot det: Fassbender i Prometheus.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s