10 fakta om mig själv

1. Jag har skostorlek 41. Jobbigt att hitta snygga skor. Går helst i sneakers eller någon mjuk sorts sko, men kan numera njuta av att ha högklackat på fester, även om jag känner mig lite… fel… då, nästan förklädd.

2. Börjar må fysiskt illa om jag är obekvämt klädd. Kan inte ha sträva tyger mot kroppen, det kliar och får en känsla av obehag. Kan inte röra i sträva saker med fingertopparna, det ilar i kroppen.

3. Jag tycker att vila måste prioriteras framom städning (ja, jag är lat).

4. Har ofta svårt att somna, men det har blivit lättare när jag fått barn (är väl tillräckligt slutkörd och tvingas stiga upp tidigt på morgonen). Ett knep jag har för att sluta gå på högvarv i hjärnan på kvällen är att fantisera. Har visat sig vara väldigt nyttigt för skrivandet. För när man är i det där trötta nästan sovande tillståndet kommer drömlika idéer, ohämmade, och jag kan använda dem när jag skapar berättelser.

5. Har också svårt att stiga upp på morgonen. Har svårt för alla övergångsfaser egentligen, alla hormonella och känslomässiga skiftningar. Är långsam på det sättet och behöver mycket tid. Men om det krävs kan jag reagera snabbt också. Men ibland är jag för flexibel för mitt eget bästa.

6. Är rädd för andra människors ilska, besvikelse, negativitet, aggressioner. Har mycket tunn hud. Men visar det sällan. Därför måste jag skriva. Jag måste skriva för att förstå vad som hänt i social interaktion, förstå varför jag själv reagerar på olika sätt, och på det sättet lära mig att handskas med andra människor, särskilt dem som påverkar mig mycket (eller negativt).

7. Före jag var 25 år hade jag inte ägnat många tankar på om jag ville ha barn eller inte. Men så pam! Efter att jag hade varit i mitt nuvarande förhållande i ett år så slog suget efter att få bli mamma ner i mig som en blixt, och det var det enda jag kunde tänka på tills jag hade fått min son två år senare.

8. Det jag saknar med bebisåren (yngsta är nu 4) är den fysiska närheten och känslan av att man nästan alltid visste vad barnet behövde. Visst kramas man fortfarande mycket, smeker små armar och fötter på kvällen, och kinder, och hår. Men man orkar inte bära dem, man får inte alltid krama. Och för varje dag som går blir de mer komplexa varelser, och man måste kämpa hårdare med att kommunicera tydligt.

9. Jag saknar inte blöjbyten och att inte kunna göra något på egen hand. Galonbyxor och rumptorkning och koll på kläder och ätande, nattande, väckning osv. håller vi fortfarande på med… man får se om jag saknar det sen eller inte.

10. Jag skrattar ofta och är mycket lättroad, också lättrörd…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s