Blev som det blev

Ja, jag lyckades ta mig till Tammerfors igår (men det var rätt nära att jag missade bussen till järnvägsstationen, fick springa ikapp den…)! Som tur så hann jag vara med på 45 minuter inomhusträning med dansgruppen, och tecknade av deras improvisationer. Men det funkade inte att vara ute med dem (det vräkte ner snö och de skulle dansa på isen vid sjöstranden, det var ett vinterbad precis bredvid, så annars en superbra plats att uppträda). Deras uppträdande ute skulle dessutom dra ut på tiden så att jag inte skulle hinna tillbaka med ett vettigt tåg, så jag var tvungen att stå över det. Vilket var tur, för det var tungt att gå genom staden i snöstorm, och i tåget fick jag förstås huvudvärk och var helt slut.

Men lite teckningsmaterial fick jag, och en intressant iakttagelse: jag fick en mycket sämre bild av deras danser som helheter när jag tecknade dem. Det var som om en del av upplevelsen försvann, för att uppmärksamheten var delvis på tecknandet. Jag har vissa intressanta detaljer i bilderna, men hade sedan ingen uppfattning om vad de egentligen gjort. Det var intressant att märka. Tecknandet gör alltså inte att man uppfattar dansen bättre, tvärtom. Men däremot har man dansen dokumenterad (kanske teckningarna kan hjälpa minnet?), och hjärnan har redan tolkat den till en viss del, plockat fram vissa aspekter mer än andra. Jag var t.ex. väldigt fixerad vid ryggens böjning, huvudets hållning, händer och armar. Medan ben och fötter inte lockade mig lika mycket. Vi ska se vad det blir av detta. (sorry inga bilder, skriver inlägget från fel maskin)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s