Universitetet

I dag ska ÅA:s rektor ha ”torgmöte” igen, och jag har svårt att bestämma mig om jag ska gå eller inte. Personalen ska informeras om den nya strukturen som planeras (4 fakulteter) och tidtabellen osv.  För den oinsatte kan jag ju berätta att Åbo akademi måste göra strukturförändringar (IGEN) på grund av stort budgetunderskott (4 miljoner talas det om).

Som tillfälligt anställd doktorand så är man i en märklig position. Hur ska man engagera sig i detta? Spelar det någon roll alls vad jag tycker eller gör eller tänker om detta? Har man någon möjlighet att påverka? Varför ska man försöka påverka? Allt är helt öppet, eller så fattas alla beslut någonstans långt borta från ens vardag. Detta är säkert en delorsak till varför jag inte ser någon möjlighet att fortsätta i det akademiska efter 2013. Man vet inte vad man ska sikta på, när ingen verkar veta vad universitetet ska vara eller göra. Dessutom finns inga pengar att anställa mig heller.

Jag har förstås andra orsaker att välja en annan bana också. Jag vill inte ha en internationell forskarkarriär med allt som det innebär. Jag ogillar att skriva vetenskapliga artiklar. Jag tycker bättre om att skriva litterärt och illustrera. Så valet är rätt klart. Jag är här nu för att försöka göra färdigt en avhandling, för att jag vill det. Men vad jag har att ge universitetet är ju ett stort frågetecken (ibland känner jag att jag skulle ha mycket att ge, men kanske inte det som man vill ha). Känslan är i varje fall den att dit universitetet är på väg, där vill jag inte vara. Men samtidigt skulle jag ju ha möjlighet att påverka den riktningen om jag själv var med och engagerad. Men det är nog en alltför optimistisk syn på mina egna förmågor att påverka.

Så jag går kanske inte på torgmötet ändå. Bäst är det ju att fokusera på sitt eget arbete och tänka på sitt eget bästa bara. Bli färdig, få sina papper, sin examen. Det finns ju ändå ingen plats för mig när det skärs ner här.

Men imorgon tänker jag gå på ett seminarium som handlar om universitetets autonomi och tanken om fri forskning (ordnas av Finsk tidskrift och Föreningen Granskaren). För detta med fri forskning intresserar mig. Jag ser faktiskt väldigt mycket fram emot att gå på detta seminarium. Det är för att jag uppfattar det som en möjlighet, nästan som ett sätt att ta tillbaka någon sorts egenmakt i den här situationen. Detta är vad vi borde diskutera mer: Vad är fri forskning? Vad gör universitetet med eller åt den fria forskningen?

2 thoughts on “Universitetet

  1. Bra skrivet, jag känner igen mig i allt det där. Jag har inte heller tänkt mig en karriär inom det akademiska (vill göra andra saker), men vill bli klar med avhandlingsmonstret. Detta gör att jag ofta har svårt att klämma fram ett engagemang för ett universitet som gör strukturreform efter strukturreform, där man sitter på möte efter möte och grunnar på den stora och allomfattande frågan: hur kan vi spara pängar? Själv känner jag mig ofta som att jag som icke-anställd evighetsdoktorand mest skräpar runt på det där stället, särskilt på senare tid när det inte längre finns pengar för att låta doktorander undervisa. Ok, jag vet att den känslan uttrycker min egen inställning, att den är destruktiv osv., men så känns det ofta. Och jag tror inte heller att jag går på det där torgmötet. Uff, sorry pessimismen.

    • Jo var lite rädd för att låta för pessimistisk också. Men de optimistiska tankar och idéer jag har är lite för megalomaniska och fyllda med hybris för att yppas offentligt, hehe. Poängen är väl den att det är svårt att värdera sin egen roll i det hela… Jag tycker t.ex. själv att jag är bra på många saker som universitetet kunde ha nytta av, men slutligen verkar det inte vara sådana saker som gör att man är framgångsrik i systemet. Tänker att man också måste kunna vara en engagerad doktorand och kunna bidra till innehållet (forskning/undervisning) på ett positivt sätt oberoende av om man tänkt sig bli yrkesakademiker sen eller inte. Folk som sedan gör bra saker utanför universitetet (t.ex. samhällsdebattörer, författare eller whatever) skulle man ju kunna ha mer nytta av i universitetet också. Men ändå känns det som om man borde välja antingen att vara med eller inte, och att man är illojal om man tänker sig en annan typs jobb efter att man besegrat avhandlingsmonstret…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s