Dragon Age och romans i spel

Har börjat spela Dragon Age (Origins, men köpte ett paket med tvåan också), bland annat pga en intressant artikel i Pelit-tidningen där en av spelskrivarna för Dragon Age (David Gaider) intervjuas om detta med romanser i spel och att erbjuda fler alternativ än bara det som ”the straight white male” antas vilja ha. Hannah skriver om Final Fantasys ”uppgraderingar”* och länkar till den här bloggen där samma spelskrivare citeras då han svarar på kritik från en irriterad spelare.

Så man kan rösta med sin plånbok och spela spel från spelutvecklare som inte tänker så inskränkt och diskriminerande. Spelutvecklare som inte antar att alla som vill ha rpg-spel är 18-25-åriga vita killar. Men när det finns så helsikes få att välja mellan då! *surar*

Siraila

Ursäkta, crappy mobilfoto av skärmen, för kunde inte ta screenshot i spelet (eller orkade inte lista ut hur man gör det)

Nu har jag gjort min ”gubbe” (kör kvinnlig mänsklig, magiker med silvergrått hår och stor näsa, skitsnygg blev hon), men hann bara börja lite på spelet. Det blir att spela efter ungarnas läggsdags igen pga 18-års åldersgräns.

Men jag hade ju börjat se på Orange is the New Black som kvällsprogram. Den är extremt underhållande. Så när ska man hinna konsumera kultur egentligen? Argh.

Men det som jag funderat mycket på under året är i vilka spel som det finns mer relationer och romans än action och slagsmål? Sims antar jag att har romansmöjligheter. Och vissa rgp-spel då, som Dragon Age. Men finns det andra?

Eftersom jag gillar att läsa historisk romance, skulle det ju vara rent orgastiskt att hitta ett spel i den genren. Finns det ens?? Är det en totalt outforskad marknadsnisch? Jag menar, om romancelitteratur är en så enorm bit av den engelskspråkiga marknaden, och kvinnor i allt högre grad också spelar, så måste det ju finnas överlappning, där det finns romanceläsare som gärna också spelar (SOM JAG!). Jag vägrar tro att jag är unik i den bemärkelsen.

Senare ikväll ska min gubbe Siraila (tog namnet från en av bikaraktärerna i Bildbindaren, hehe. Art imitates… eh, art…) ut på äventyr…

*Dessutom skriver Hannah om begränsingar på hur mycket man kan spela. Jag spelade knappt alls under studietiden t.ex. (1999 och framåt) för jag hade en så dålig dator och inte råd med konsoler eller spel. Och sen var jag relativt fattig och småbarnsmamma. Som ung spelade jag nästan bara gratisspel till Mac, med undantag för Myst och Riven (men spelade ”analoga” rollspel desto mera). Half-Life var det enda spelet jag köpte själv, men måste åka till mina föräldrar för att kunna spela för de hade en bättre PC då. Möjligheten att spela är väldigt långt beroende av ekonomiska och kulturella faktorer (som förväntningar på kön)! Just nu har jag inte råd eller tid att spela allt jag vill, och tänker att det vore viktigt att se spelande också som en demokrati- och jämställdhetsfråga! Samtidigt vill jag ju själv begränsa bruket av elektronik pga ekologiska och etiska problem. Nu när man tutar ut hur den finska spelbranschen växer så saknas nästan helt en diskussion om jämställdhet, etik, ekologi… Artikeln i Pelit om romans t.ex. förvånade mig mycket! Men jag måste läsa mer speltidiningar för att få koll på var diskussionen egentligen rör sig…

3 thoughts on “Dragon Age och romans i spel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s