Roliga, spännande planer

Trotsade min förkylning och försöker jobba idag. Avhandlingspaniken avlättas om man ser texten framför sig och kan jobba vidare. Ville dessutom inte missa ett roligt planerings/lunch-möte med ett par spännande typer (som jag sedan hostade på, förlåt). Vi smider planer till våren. Spännande, spännande högtflygande poetiska konstnärliga programplaner.

Men i oktober har jag redan lyckan att få delta i Swecon/Fantastika. Min programpunkt handlar om finlandssvensk fantastik och är kl 17-18 på lördagen 19.10. Får resa dit med så coola typer dessutom (Mia Franck, Hannele Mikaela Taivassalo och Maria Turtschaninoff är i samma panel som jag). Kommer att blir svårt att välja mellan alla intressanta programpunkter sen…

I november kommer jag troligen att träffa lite högstadieklasser, och det ser jag verkligen fram emot (med skräckblandad förtjusning). Är inte så van vid att snacka med skolklasser ännu, och senast det hände var det mycket yngre barn…

Men annars gräver jag ner mig i avhandlingen igen. Det är ett himla tjat om den jag vet. Men har man sin deadline om tre månader så har man och det uppfyller ju all arbetstid. Om sex veckor borde jag dessutom ha färdig text att behandla på ett seminarium.

Tyvärr klarar min hjärna inte för tillfället av att skriva på bokprojektet samtidigt, men tålamod är också en dygd eller hur. Jag lyckas ju bygga upp en väldigt stark längtan efter att skriva under tiden (försöker se positivt på min skrivsorg). Det värsta med att inte skriva litterärt är att jag glömmer om jag kan det eller inte. Det är helt tokigt, men om man inte skriver så känns det som om man inte kan mer.

Samma sak är det iofs med framträdanden. Man är ju främst nervös för att man inte vet i förväg om man ska prestera eller inte. Med mycket vana nöts kanske den oron till en viss grad bort (alla år av föreläsningar har nog gett mig en viss vana). Jag har dessutom insett att jag är en person som klarar improvisation bra, så jag kan lita på att jag klarar de flesta situationer där jag ska säga något framför publik. Men ändå så finns alltid det där lilla fröet av oro och nervositet. Utan det så kanske man inte skulle ladda upp tillräckligt bra och prestera sämre? Så lite nervös är bra alltså.

2 thoughts on “Roliga, spännande planer

  1. När jag höll på med min gradu skrev jag till slut lite varje dag, för efter varje paus hade jag glömt om jag kunde och det var svårare att sätta igång. Men det kanske är värt att lägga undan bokprojektet för avhandlingen ett slag, för visst kommer man sen igång igen.

    • Ja det är precis så man måste göra om man vill hålla ett projekt i minnet hela tiden, men som du säger så kommer man nog igång igen sen också, även om det kräver lite mer energi och tid. Måste nog göra så nu för det är så krävande att skriva avhandling…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s