Teckningar och hamapyssel och gravidsnack

I dag lägger jag hela dagen på att rita nya damtidningsbilder: en överkropp, en armbåge, en hel kropp i bikini (och vad glad jag blev att de ville ha en ”normalviktig” kvinnokropp modell lite större, och ingen supermodellkropp – sådana får folk se tillräckligt på bild av ändå, bra med lite mångfald alltså), och troligen ett ben och en hand som smetar på kräm. Så nu vet jag hur man ska göra ifall man ska använda brun-utan-sol-kräm. Har faktiskt testat det för många år sedan (men var inte alls lika noggrann med att skrubba huden osv. före). Gillar att vara brun, men hatar att sola. Blir ändå relativt lätt brun, men det känns inte hälsosamt heller att steka sig. Minns när jag var i Indien för evigheter sedan, så var jag den enda nordbon som satt i skuggan med våra indiska vänner, och de tittade förvirrat på blekansiktena som satt och svettades i solen när vi var på ett kafé. Jag fick förklara för dem om det här med kaamos och att leva ett halvt år i mörker varje år. Själv gillar jag skuggan på sommaren.

Under tiden är sonen hemma igen och får sysselsätta sig med hamapärlor. Omöjligt att veta ifall han är förkyld eller har allergiska besvär. Han har fått antihistaminpiller nu sedan måndag, men det har bara fortsatt komma snor. Kanske han har båda två sakerna samtidigt? Ingen feber dock, och det är ju skönt. Här är hans ostrukna hama Megaman!

Hama Megaman!

Jag börjar så småningom känna mig lite nervös inför att kolla moderkakan igen på måndag (4 mm från kanten i vecka 29!). Håller tummarna för att den växt uppåt. Men var tvungen att googla lite om när man brukar göra planerade kejsarsnitt, för att förbereda mig lite. Sen fick jag ju förstås reda på alla besvär man kan få av kejsarsnitt, infektioner och det ena och det andra. Men har ju väldigt många vänner och bekanta som överlevt snitt, så jag antar att dessa besvär ändå drabbar en liten procent.

Igår hade jag massor av sammandragningar. Vissa var till och med sådana att jag kände av det där värkandet i livmoderhalsen som ska komma sen när förlossningen är igång. Som tur var det bara en eller ett par sådana värkar under hela dagen. Förvärkar måste de ju kallas i det här skedet. Tycker det är lite tidigt med förvärkar i vecka 33 dock. De brukar komma efter vecka 40 annars (eller så har det varit tidigare alltså). Men i dag är allt lugnt igen. Och inte har jag börjat blöda från moderkakan heller. Suck, denna ovisshet.

4 thoughts on “Teckningar och hamapyssel och gravidsnack

  1. Jag har snittats och båda gångerna gick det helt utan komplikationer. Och förvärkar har jag haft flera månader före BF. Så det låter helt normalt i mina öron!

    • Skönt att höra! Man oroar ju sig alltid för det okända och nya… Fast hittar ju fördelar med planerat snitt också: jag får veta lite mer exakt när bebis ska komma, och eftersom jag ska jobba ända in i det sista med en illustrationsgrej är det bra att veta när man behöver ta ledigt, haha.

  2. Men sen behöver man verkligen nån som hjälper till med att lyfta och byta blöjor, framför allt de första dagarna. Jag kände mig inte alls bekväm med att lyfta E typ den första veckan.

    • Uh, ja det är nog mycket annorlunda med läkandet… med A kändes det som om man var ganska normal rätt snabbt faktiskt (inte med W för då hade de fått sy i mig lite). Men det som var överraskande andra gången var hur starka eftervärkarna var. Minns att varje amning de första dagarna satt jag liksom och gapade i ett tyst skrik så ont det gjorde (tyst skrik för att inte störa de andra sovande i huset)! Hur är det med eftervärkar och sånt vid snitt förresten…?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s