Bästa TV-musiken i år!

Håller på och följer The Knick medan avsnitten läggs ut på HBO. Har nu sett sjunde avsnittet och är helt fast. Men förutom att seriens handling fångar mig så tror jag att det är musiken som verkligen är pricken på i:et. Jag älskar att de haar använt elektronisk musik trots att det är ett ”kostymdrama”. Det funkar så otroligt bra med kontrasten. Det elektroniska soundet får också en symbolisk mening: på sjukhuset The Knickerbocker jobbar de hårt mot framtiden, att utveckla sjukvården.

Här finns en artikeln på nätet om Cliff Martinez soundtrack och lite smakprover på musiken.

Ojojoj så jag diggar.

Bilder från veckoslutet

Bilder från 6-årskalashelgen:

Dessa septembermorgonar

Dessa septembermorgonar – vår trädgård, ”vår” skog

Fixade en tårta

Fixade en tårta

Så på UR live medan jag lagade lunch åt ungarna (multitasking på mästarnivå)

Såg på UR live medan jag lagade lunch åt ungarna (multitasking på mästarnivå). Lyssnade på dessa ljuvliga människor! Tänk att jag känner dem alla (fast Sara och Mats har jag bara träffat ett par-tre gånger NB), himla stolt över dem.

Barnen åt upp tårtan

Barnen åt upp tårtan

Jag satt i sovrummet och ammade medan det var kalas. Hade denna vackra vy utanför fönstret.

Jag satt i sovrummet och ammade medan det var kalas. Hade denna vackra vy utanför fönstret.

IMG_0781

Barnet fick födelsedagspresenter

Mer presenter

Mer presenter

Och jag slår in presenter åt barnets kompis som har kalas på söndag. Kalasspäckad helg alltså!

Och jag slår in presenten åt barnets kompis som har kalas på söndag. Kalasspäckad helg alltså!

A sense of urgency och en fin födelsedag

Vet inte hur man ska översätta det till svenska. Brådska är inte riktigt samma sak, för det känns mer som något som kommer utifrån, medan sense of urgency är något man bygger upp inne i sig själv.

Men har haft det hela veckan. Att jag har massor jag behöver göra och att jag har bråttom med att komma fram till flera mål. Känslan passar inte så hemskt bra ihop med att vara föräldraledig, men samtidigt: den har hållit mig igång, och gjort mig lycklig. För det är ju också en känsla av mening. Man har något att uträtta och man jobbar på det.

Till exempel har jag nu samlat ihop ett gäng genialiska människor (poeten och musikern) för att göra ett spel snedstreck konstprojekt tillsammans med! Vi är igång… Det får ta tid, små steg åt gången. Men vi är igång. Här finns en sida som jag satte ihop för att dokumentera processen.

Fast samtidigt har jag tappat tråden med bokredigeringen. Får ta tag i det igen på måndag. I dag är det nämligen 6-årskalas. Och i morgon jobbar jag med illustrationer (denna gång hur man lägger fast lösögonfransar).

Ah, min sexåring. Jag kommer mycket väl ihåg den här lördagen för sex år sedan (för det var också en lördag). Förlossningen var en riktig drömförlossning (hon föddes 3.40 på natten). Vi fick gå hem redan 14-tiden samma dag som hon föddes. Jag hade inga större fysiska besvär (det var värre nu med tredje barnet), eller så har jag förträngt allt det dåliga. Vi hade nyligen flyttat in i det här huset vi fortfarande bor i. Och nu är hon sex år och så stor, och jag menar inte bara fysiskt, utan hon är liksom en stor person. Hon tar plats, och det är en fin sak. Trots att hon är mellanbarn nu, så har det inte förminskat henne. Nej, hon har växt istället. Det har varit tungt för henne att växa den här sommaren, känslosamt. Att bli storasyster. Men det kommer att bli bra. Det är tungt att växa för alla. Och det är bättre att hon växer än att hon inte gör det. När hennes lillasyster ser på henne är det med stor nyfikenhet, fascination och glädje. Ingen får lillasyster att skratta så som storasyster.

Fantasti(s)k helg

Oj så jag inte hinner blogga nu alltså.

Men, det hände ju massor under helgen! Jag har en bebis på armen nu så orkar inte ladda hit mina fotografier på de olika intressanta evenemangen, men ni kan ju surfa in på min instagram ifall ni vill se dem (@kolofont2).

På lördag hade jag med mig bebis och hennes storebror på Åbo Pride. Det var första gången det ordnades prideparad i Åbo. Och det kändes rätt stort att få se det. Vi var vid konstmuseet när det började och så hängde vi på ner till torget. Sen orkade inte barnen mer så vi hoppade på bussen hem. Det var verkligen en speciell stämning på stan på lördagen.

På söndag var nog alla ute i rörelse för det var Åbodagen. Och jag hade äran att få vara med i två programpunkter på Fantastik 2014. Först hade jag och mina fantastiska medpoddare en panel om Tove Jansson och ”hennes skugga” och senare hade jag själv en presentation om mina illustrationer. Det gick över förväntan fint (med tanke på hur mycket jag hunnit tänka ut vad jag skulle säga). Det enda dåliga var att jag förminskade mig själv hela tiden när jag pratade. Stod liksom vid sidan av mig själv och skrek tyst ”sluta säga lilla utställningen, sluta prata om skam!”. Men det bara slank ut. Inser att jag kanske tänker så om mig själv och vad jag gör. Det här är nu ingenting, jag är nu inte så bra osv osv. Hjälp. Hade inte förstått att det var så illa. Det finns nog olika orsaker till att jag blivit så här. Men vilka de orsakernra än är, så måste det sluta. Här och nu. Ska tänka: det jag gör är värdefullt, det jag gör är bra (även om man så klart tvivlar och är självkritisk hela tiden, men det är ju en DEL av det, att vara jävla bra!). So there I said it.

Fantastik 2014 gav mig lite försmak på vad som är att vänta nästa år. Archipelacon!! I juni 2015. Jag har varit på medlemslistan sedan juli, men nu börjar jag riktigt längta. Ska sitta som klistrad vid seminarier och möten och middagar. Har blivit biten av con-flugan. Men blir alldeles sprickfärdig av förväntan när jag tänker på hur mycket coola och roliga och ljuvliga människor jag ska få träffa där! Jobbets absoluta solsida. För det här är ju mitt jobb nu: jag skriver och ritar SF. Wooh!

Apropå jobbet. Har nyss formulerat en stipendieansökan till ett personligt projekt som är så asgrymt att det vore en SYND om jag inte fick pengarna att utföra det. EN BIBLISK SYND!

Fantastik 2014

På söndag kommer jag och en massa andra fantastikentusiaster att uppträda och mötas och ha det skoj på evenemanget Fantastik 2014 i Åbo stadsbibliotek. Hela programmet finns att studera här.

Det är ett väldigt fint program måste jag säga (Och nu vill jag hylla arrangörerna! Bra jobbat!).

Till exempel kommer vi (Mia Franck, Hannele Mikaela Taivassalo, Maria Turtschaninoff och jag) att lajvbanda ett avsnitt till Fantastisk podd klockan 12.30-13.00. Temat är ”I Tove Janssons skugga”.

Jag har en egen programpunkt kl 15.15-16.00 där jag ska snacka illustration, och mer specifikt digitala bildframställningstekniker. Så har man det minsta lilla intresse för hur illustrationer kan komma till på en ritplatta och i en dator så ska man komma och lyssna! Dessutom handlar det ju också mer specifikt om fantasy och science fiction-illustration.

Jag kommer att ha lilla A med under dagen. Fast hon får umgås med sin övriga familj medan jag ska snacka. Jag hoppas det kommer att flyta på bra (skulle nog vara liiite svettigt att amma medan man har presentation eller paneldiskussion).

Och man kan ju med fördel också lyssna på program på lördagen, då är det Turconen 2 och pratet går på finska.

TURCONEN_FANTAST_2_paivamaara20-21

Rå lök

Det luktar lök inne hos oss just nu. Klockan tolv på natten fick stackars lilla A plötsligt alldeles hysteriskt täppt näsa och var mycket olycklig. Vi hade inte koksaltdroppar hemma, så det enda som funkade var att lugna ner henne i famnen och hänga upp en tygpåse med hackad lök ovanför henne där hon sov mellan oss. Det verkar ha fungerat, för sedan sov hon helt bra resten av natten (fast bredvid mig, så jag sov själv inte så bra, lite trångt, stickig lukt i näsan osv).

Ett bra tips där till alla bebisföräldrar som har olyckliga nästäppta bebisar: hackad, rå, gul lök!

Annars har jag ingen aning om varför hon helt plötsligt blev så täppt. Hon nös en del under dagen, men det kom inget snor, och hon har inte haft feber eller andra förkylningssymptom. Bara lite extra gnällig var hon på kvällen, men det var verkligen inte mycket värre än annars. Har vi en så lugn och glad bebis att vi inte ens märker att hon blivit sjuk? Tydligen. Annat än klockan tolv på natten då alltså.

Stipendietider

Hade förträngt det lite. Men inom september finns åtminstone 2 stipendier som jag skulle kunna (borde) söka i egenskap av illustratör. Det ena är statens, dvs Centret för konstfrämjande. Illustratörer och serietecknare har numera en egen ansökningskategori, och det skulle vara bra ifall många sökte ur den, för då får den mer pengar nästa gång.

Jag borde söka för ett projekt att utföra på hösten 2015. På våren kommer jag att ta ett par månader och jobba heltid med nya manuset, både text och bilder. Och har redan finansiering för det, så det känns lugnt. På sommaren kommer jag att vara hemma igen med lilla A och få hemvårdsstöd. Men det är en summa som är så liten att jag i princip måste jobba samtidigt. Så jag hoppas att jag lyckas fylla ut den tiden med frilansjobb. Vi får se vad det blir… har också kvar av att villkorslöst konststipendium, så det kan hända att jag gör något helt nytt också.

Troligen kommer A sedan att börja dagis i augusti, och då är det dags för mig att jobba heltid igen. Och eftersom jag är min egen boss gäller det att fixa finansiering. Jag har också lite andra förhoppningar, men så här ett år i förväg är det omöjligt att veta vilka olika möjligheter som kan öppna sig. Man får bara hålla ögonen öppna.

Under tiden skriver jag stipendieansökning. Jag har ju forskat om vilka bildkonststipendier som får genomslag, så har hyfsad koll på hur man gör (och alla dessa år av forskningstipendier, suck). Men har aldrig sökt konststipendium av staten förut. Så jag får nästan se detta som en övning, för kan inte föreställa mig att det är särskil lätt att få pengar av dem. I och för sig borde inte konkurrensen vara lika hård bland illustratörer som bland bildkonstnärer. Nu har jag i varja fall en idé som jag tänker söka pengar för. Vi ska se hur det går. Samtidigt känns det lite dumt att söka pengar för en idé som man har nu, och skulle ha lust att jobba på nu, och sedan vänta ett helt år innan man faktiskt utför arbetet. Det är inte särskilt spontant det här konstnärslivet, om någon nu trodde det, hah.

Som illustration, en liten bild av det jag helt spontant bestämde mig för att pyssla med på Photoshop igår kväll (med bebis i famnen NB).

agnesbild3_half

Spelnytt

Satt och slötittade på SVT:s morgonprogram igår och de hade ju spelrecensioner (är det varje onsdag? Ganska intressant att spelrecensioner nu finns också i morgontv, som är det mest mainstreamade program som finns tänker en; spelkultur = mainstream). De hade i varje fall en recension av Sims4 som många väntat på.

Jag har aldrig spelat Sims, men vet förstås vad det är. Fyran finns bara till PC, så den kan jag inte testa. Men passade på att kolla vad trean kostar på MacGameStore: den är på nedsatt pris. Så nu har jag Sims3. Jag och W hann så långt att vi gjorde två gubbar igår, en man och en kvinna. Sen blev lilla A sur och jag superhungrig så vi hann inte så långt. Man inser att spelet suger tid något alldeles otroligt. Det är som att ha ett eget dockskåp i datorn, och då har vi inte hunnit testa hur själva spelandet funkar än (vi har ju bara gjort gubbarna).

Sen verkade ju SVT vara först ute med nyheten att Microsoft förhandlar med Mojang om köp. Förvånande ifall det går igenom tycker jag (fast när det kastas 2 miljarder dollar på en…). Men Minecraft och Mojang tycker jag liksom är sitt eget fenomen, ett brand som redan är väldigt starkt. Tycker att Microsoft ska hålla sina smutsiga tassar borta från det. Tycker på ett principellt plan att det inte är bra när det finns sådana enorma företag som köper upp andra företag som en enorm dammsugare. Så uppstår en situation där några få megakorporationer äger allt. Det är inte bra, de får för mycket makt. Det är som monopol.

PS. Apropå pengar. Igår frågade stora A hur man blir rik. Ja skulle man veta det… eller skulle man prioritera det alltså, så skulle jag kanske veta. Själv tycker jag att vi är rätt rika nu som inte behöver snåla med mat. Men vi kan ju inte köpa vad som helst, nej. Men jag vet inte om det är bra att kunna det heller. Men en sak har jag tänkt länge på: jag vill vara i en situation där jag kan få eller ta ut högre lön nu. Det är inte rättvist att man ska streta på i åratal och inte ha någon löneutveckling. Så från och med nästa år gäller det att fixa jobb som ger bra betalt (för jag räknar verkligen inte med att alltid kunna skriva på heltid, även om jag faktiskt kommer att kunna det ännu nästa vår i någon månad).

En vanlig situation

Bebis somnar. Tankarna flyger i huvudet som en flock fladdermöss. Lusten att skapa, behoven! Vad ska man göra nu? Duscha, blogga, ta fram manuset, träna, läsa facebook, jobba på en halvfärdig bild?

Och medan jag försöker välja vaknar hon (normen är nu 15-20-minuter långa tupplurer).

Fast det har hon inte ännu. Valde tydligen att blogga ett femminutersinlägg den här gången. Men borde VERKLIGEN duscha nu innan jag ska hämta skolbarn.

Men jag har ju gjort alldeles vettiga saker i dag medan barnet var vaket (förutom att prata med henne och ha henne i famnen). Ritade ett snabbporträtt av en dramaturg och barnboksförfattare, och korrläste en intervju. Här går den att läsa på FIBULs blogg.