Utställningsfix

I dag var jag på minuttidtabell på morgonen, vilket oftast inte funkar så bra med en liten bebis. Men när det här nu är tredje ungen börjar man vara rätt rutinerad (ändå var jag nervös över om allt skulle funka!).

Skulle föra in labbprover till sjukhuset och sedan åka till stadsbiblioteket för att lägga in saker i en vitrin. Det här är min första egentliga konstutställning! Har hängt upp bilder på lite olika mindre välbesökta ställen förut, men det här är nog i en klass för sig. Okej, inte ett konstgalleri, men det rör sig massor av människor dagligen i biblioteket. Och dessutom står min vitrin bredvid en viss Tove Janssons utställning. Jag och Tove liksom! Like two peas in a pod, eller hur?

Eftersom ungarna började skolan klockan 8 var jag lite tidig (skulle vara kl 9 i biblan) så jag gick av och an längs åstranden med vagnen och lilla A:

IMG_0518

Gamla ingången till biblioteket (min utställning är i gamla delen, i den så kallade rotundan)

IMG_0521

Hon somnade efter en stund, men redan i det här skedet insåg jag att det skulle bli aktuellt med ett blöjbyte…

Så här såg vitrinen ut som jag skulle fylla med böcker, bilder, verktyg och annat som har med mitt skapande att göra.

IMG_0522

Putsning av glaset pågår.

Hade släpat med mig en stor kasse saker. Här på bordet är bara en bråkdel av sakerna. Det tog en stund att lista ut hur jag skulle placera allt och i vilken ordning på de tre glasplanen. Väldigt skoj var det faktiskt att designa utställning!

IMG_0523

Sen blev det blöjbyte och amning och lilla A blev mer nervös ju längre tid det hela tog. Men det är alltså möjligt att göra den här typens jobb med en bebis med sig. Lite svettigt bara…

IMG_0524

Man ser frågan i blicken: Mamma när ska vi hem?

Och slutligen mitt i vyssjandet och svetten glömde jag att ta en bild av den färdiga vitrinen. Men filmen var inte heller igång ännu när jag måste gå, så jag ska gå tillbaka senare i veckan och kolla hur helheten blev. Mer bilder utlovas!

När jag körde hem hade jag en jättekonstig känsla. I utställningen finns liksom min skapande verksamhet, min estetik. När jag nu varit så engagerad med att ge en helhetsbild av vad jag gör, fick jag en verkligt stark känsla av att jag har en viss stil. Stil brukar oftast vara lite svårt att greppa, och vill inte heller tänka på det så mycket. Men det kändes som om den här utställningen är väldigt mycket jag. Och det är ju lite läskigt att jag står utställd där på biblan nu. Mina färger och figurer, det mina händer gjort. Min estetik spred sig sedan ut på allt jag såg när jag lämnade biblioteket. Allt var på något vis jag. Träden på vår gata. Solljuset. Vårt hus när jag bar in lilla A och alla väskor. Det uppstod en känsla av att allt var hyperbekant, och att jag ser hela världen genom mitt skapande. Svårt att förklara. Undrar hur det blir om jag har en galleriutställning någon gång (för det ska jag så klart). Samma känsla av att fläka ut sitt jag på världen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s