Stressvecka

Förbereder mig på att ha ett ynkligt, knarrigt barn ikväll. Vi hade 3-månadersrådgivningen i morse och det serverades vaccinbomb. Har inte haft några större problem med de äldre barnen när det gäller vaccinering (vi tar oftast allt som hör till programmet). Men är hemma nu och lilla A har redan sovit längre tupplur än vad hon gjort de senaste veckorna. I och för sig en bra bieffekt. Nu fick jag tid att sitta vid datorn i en timme! Men vi ska se hur det blir ikväll alltså…

Har varit gräsänka som det heter, sedan tisdag, och D kommer tillbaka ikväll. Mina föräldrar har varit här och hjälpt så har fått middag och hjälp med hobby- och skolskjutsar. Väldigt skönt. Men har ändå varit stressad över att saker hopat sig denna vecka. Mindre vila och mer att fixa. En massa tider att passa hela tiden.

I morgon fyller stora W år, så har ordnat med presenter och inbjudningar och funderat på vad vi ska bjuda på på lördag när det är kalas. Alla ungarnas kompisar har numera kalas i olika lekpalats eller spelarenor. Men vi har kalas hemma som vanligt. Tycker att det blir för dyrt med utlokalisering. Fast det betyder förstås mer kaos hemma. Nu stressar det mig lite att jag inte ännu hunnit skaffa något till kalaset, men det får bli i morgon. Tänkte ha Minecraft-tema (får se om jag hittar fyrkantiga tallrikar t.ex.). Dessutom tänker jag låta barnen spela ifall de vill. Det tycks vara ett fruktansvärt tabu att låta barn spela eller se film på ett kalas. Men fasiken. Det är ju vad de tycker om att göra! So, why not? Spelkalas är väl skoj? Hittar de på något att leka så får de göra det också.

Har ett tydligt minne av mitt eget nioårskalas faktiskt. För det var ett fiasko. Jag hade bestämt att vi skulle se film, för det älskade jag att göra som barn. Gärna tillsammans med vänner. Så vi hade fixat vhs-spelare och Ghostbusters som jag tyckte var en sjukt skojig film. Men sen när vi skulle se filmen sa en flicka att den fick hon inte se för sina föräldrar. Sen urartade det på något vis så att alla gick hem direkt efter tårtätandet och ingen ville se filmen. Minns inte hur jag kände om det alls. Tror jag var mest arg på tråkmånsarna som stack. Tror inte jag blev särskilt ledsen, för hade redan då en kluven inställning till att ordna fester. Gjorde det för att det hörde till, men gillade egentligen inte att ha kalas. Så det var ju snarast en lättnad att det blev kort.

Och sådan är jag fortfarande. Att ordna fester tycker jag är stressande. Men kanske jag kan analysera varför någon annan gång.

Strax ska jag vidare till skolan, och sonen ska testa en ny hobby: en ordkonstverkstad. Eftersom han kategoriskt vägrar att gå med i gruppaktiviteter utanför skolan tänkte vi att detta kommer närmast det han gillar. Vi ska se hur det går.

Men känner redan trötthetshuvudvärken bulta bakom pannbenet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s