Projekt, jobb, pengar

Plockade ner min biblioteksutställning i dag. Det är spännande att tänka på att en massa människor har gått förbi. Undrar hur många som stannat upp och tittat? Undrar vad de tyckte? Vet inte om det är skönt eller lite tråkigt att inte ha fått recensioner (för det var ju inte en riktig galleriutställning som borde ha fått en recension).

I måndags skickade jag in en stipendieansökan för ett illustrationsprojekt, som också är ett speldesignprojekt. Man får väl veta resultatet för den ansökan först på vårsidan. Nu i oktober ska jag dessutom skicka in en annan konstrelaterad ansökan, till finska kulturfonden. Har en idé som jag skulle vilja genomföra, som har med porträtt att göra, och skulle jag få pengar att jobba med det nästa höst skulle det också vara mycket spännande och fantastiskt. Men man vet ju inte om det lossnar stipendiepengar. Samtidigt känner jag underligt lite panik över det ekonomiska. Har plötsligt utvecklat en enorm tilltro till att det kommer att lösa sig på sätt eller annat. Jag litar liksom på att chefen (c’est moi) fixar det. Och känner mig väldigt redo också för att ro iland mina helt egna projekt.

Det måste vara ungefär raka motsatsen till hur det känns att vara anställd och veta att tjänster ska skäras ner. Som i Hbl och KSF media i dag. Jag förstår att det är en pissig situation, och jag kan inte riktigt begripa logiken faktiskt. KSF har ju uppenbarligen pengar eftersom de lägger mera på konstmuseiverksamheten just nu. Man skulle tro att jag som är i konstfältet skulle gilla det, men jag tycker faktiskt inte att de prioriterar rätt nu.

Sen tycker jag att diskussionen inom tryckmedia är väldigt pessimistisk och liksom chockat förvirrad. Varför inte sätta de där 30 dagsverkena som ska bort på att utveckla något nytt istället? Nya sätt att finansiera bra journalistik? Vara det mediehuset som kommer med de nya och fräscha idéerna? Att bara sparka folk känns som att ge upp. Nu har jag ju inte perfekt insikt i detta. Och det låter kanske mer än lovligt neoliberalt och businesspeppigt att säga att ”var mera kreativa då”. Men det är ju vad man måste vara ifall det inte går runt.

Det är vad jag måste vara för att kunna jobba med det jag jobbar med. Nosa fram möjligheter i varje hörn. Försöka tänka nytt, upptäcka nytt, men ändå behålla kärnan i det som man sysslar med. Inte tappa bort sig i jakten på pengar.

Så önskar lycka till, till dem som inte mera jobbar för KSF efter den här dagen. Hoppas ni studsar upp snabbt igen och flyger förbi era forna arbetsgivare som gör sig av med era kunskaper nu. Tänk att det är deras mycket stora förlust.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s