Att ha mål

Linns och Malins bloggar läser jag ju med nöje, och de skrev nyss om det här med målsättningar i livet. Är man en sån som har dem eller inte? Började sen fundera ut ett eget svar på det. Har ju faktiskt gått och tänkt på mål rätt mycket, som jag redan skrev i förra inlägget. Just nu är de synnerligen tydliga. Men när jag tänker efter, så har jag nog alltid haft tydliga mål, det är bara att jag inte har vetat hur jag ska nå dem. Och diverse försök och misslyckanden har ”kommit i vägen”. Fast egentligen har ju inget kommit i vägen, slumpen har styrt en åt olika håll bara. Att sedan hålla ögonen på målet/målen har varit svårt.

Sedan har man ju korttidsmål och långsiktiga mål, och båda dessa kan förändras under vägen. Men det att jag ska syssla med konst, det började jag drömma om i slutet av tonåren, och den drömmen och det målet har inte försvunnit någonstans. Men sen är ju frågan på vilket sätt, och hur i helsike ska man överleva ekonomiskt på det?

Så ett långsiktigt mål är ju att kontinuerligt lyckas ordna så att en kan syssla med konst, och ändå kunna betala för mat och husrum åt sin familj. Alltså det skulle ju vara kul ifall fast anställning med månadslön var en möjlighet… i och för sig finns det ju numera fasta anställningar för illustratörer och tecknare i spelbranschen, ni fattar att detta är upphetsande för mig va? Men konkurrensen om dessa är ENORM. Men sen igen handlar det om slump, tur och att vara rätt typ på rätt plats. Sånt har man ingen kontroll över. Det enda man kan göra är att försöka befinna sig på många platser, vara redo, och sedan hålla tummarna.

Eller så skapar man sitt jobb själv. Söker finansieringen från de ställen som finns tillgängliga. Gör något som kan säljas osv.

Det stressar mig nog att konstant vara på hugget med det här. Jag drabbas ofta av avundsjuka när jag ser på mina medmänniskor som har ett ”riktigt jobb” och åtminstone har liiite mer trygghet på det planet än jag (alltså inga fasta jobb är väl 100 % säkra nuförtiden). Men det är också något som har med identiteten att göra. Jag får en märklig känsla av mindre värde för att jag inte är anställd, trots att jag innerst inne vet att ifall jag var anställd så vore jag en alldeles fantastisk löntagare. Samtidigt är det ju inspirerande och spännande att uppfinna sitt eget jobb och således ha total kontroll över sin yrkesidentitet. Jag får helt enkelt skjuta oron och trygghetstänket åt sidan och hoppas på det bästa. Kanske jag någon dag blir en sådan som anställer andra istället?

Sen vet jag ju av erfarenhet att jag kan uppfylla mina mål när jag verkligen vill det. När det blev 2010 skrev jag i mina dagboksanteckningar att ett av mina 10-årsmål, dvs det skulle hända innan 2020, var att skriva och illustrera en egen bok. Att jag sedan fick det gjort redan 2012 tycker jag var rätt strongt av mig. Sånt ger en hopp inför framtiden.

Så, nästa års mål, så här helt öppet och utlämnande?

– redigera färdigt min Bok 2 och illustrationer, få den antagen (stort osäkerhetsmoment där)

– jobba på portfolion så att jag kan söka illustrationsjobb (frilans, anställning, samarbeten) hos spelfirmor

– mer betalt illustrationsjobb, skulle ÄLSKA att illustrera någon annans bok också

– göra färdigt ett konstspel som samarbete med Lotta och Heidi

– en inkomst på hösten när lilla A börjar dagis, gärna en hög inkomst, är så trött på att dra ner kvinnors och konstnärers medelinkomstnivå

Och det här är ju alltså bara gällande jobb (vilket tycks vara det enda jag tänker på haha). När det gäller familj och hälsa och så tror jag knappast mina målsättningar skilljer sig mycket från många andras.

2 thoughts on “Att ha mål

  1. Mitt mål för nästa år är att kunna sätta upp en lista med mål likt de här du skrivit om i inlägget. Skulle vilja bli mer karriärsmart och målmedveten men vet inte riktigt hur jag ska gå till väga. Och -ironiernas ironi – ids inte ens blogga om det pga brukar skryta med min blogg i arbetsansökningar.

    • Målet: att ha mål… Fast ska det vara ett självändamål att ha mål? Jag vet inte, har alltid bara tänkt så här: jag vill något, jag försöker klura ut ett sätt att få det, tusen krumelurer på vägen, och kanske man har nått fram. Jag är dessutom karriärOsmart på det sättet att jag ofta vill för många saker och har svårt att fokusera. Man kommer långsamt fram på det sättet, fast samtidigt får man massor av intressanta erfarenheter från olika områden som kan ”befrukta” varandra…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s