Autografen

Veckans höjdpunkt var nog att få skriva en autograf igår! Haha. Det hade jag inte väntat mig. Jag har ju signerat ungefär tio ex av Bildbindaren, och det mest åt vänner. Blev lite paff. Och mycket glad.

Höll ett föredrag åt en grupp finlandssvenska och sverigesvenska unga vuxna om genus och visuell kultur, och pratade väldigt mycket utgående från min uppväxt och mitt jobb som illustratör och författare. Det var första gången jag kokade ihop en sådan mixtur. Har undervisat en hel del om både genus, konst och bilder i samhället. Pratat om TV-serier, filmer, spel, illustration, allt möjligt. Men det var första gången jag gjorde det mycket mer personligt och … ja kanske lite roligare. Och fick väldigt fin respons av publiken direkt. Delade ut några av mina nytrycka kort också. Och ett fick jag alltså signera.

Veckan har ju varit intressant annars också. Första jobbveckan. Insåg att det ändå är väldigt svårt att jobba hemma på eftermiddagen när alla ungar är hemma. Lyckades isolera mig vid datorn ganska bra när jag gjorde min presentation på torsdag, men det var ju för att deadline var nästa dag. Jag MÅSTE. Men redigeringen gick mycket bättre på biblioteket på onsdag. Igår efter föredraget kunde jag ju ha redigerat hemma på eftermiddagen ännu, men det rann på ett mystiskt vis helt ut i sanden. Nåväl, postade postkort till Lilla Luckan där jag har utställning i mars, och rastade ett av barnen. Och sen var jag helt slut. Det blev att se på TV och myyyza med ungarna istället.

I dag har jag rusat runt på dansträning, kalas och köpcentrum med olika kombinationer av barn. Hann ändå skissa lite på en ny illo på dotterns dansträning i Barkerteatern – trollet i Johanna Sinisalos roman Ennen päivän laskua ei voi (Bara sedan solen sjunkit). Jag gör nämligen en serie ”teaser”-illustrationer till Archipelacon. Den treögda korpen är tydligen redan publicerad på deras hemsida! Ska göra bilder till hedersgästernas böcker. (Hoppas ju att författarna ska gilla dem… och jag är fortfarande i något slags chock över att GRRM ska komma dit).

Nu tillbaka till bebis, och fundera på bilder…

Hej jag redigerar

Igår kom jag inte igång riktigt: måste föra son till läkare, för han har haft lite dålig mage i några veckor. Jag hoppas det inte är något värre än laktosintolerans. När jag sen kom hem med honom var det enklast att fixa undan ännu mer adminstration och småsaker.

Men nu är jag på stadsbiblioteket. Och jag redigerar. Det är … Lite tråkigt. Hah. Men det beror mest på att det är ett rätt mekaniskt slit att byta tempus och person: presens till imperfekt, jag till hon. Samtidigt läser jag igenom. Små gnistor i hjärnan. Här kunde man förbättra så här. Här borde man stryka. Långsamt kommer man in i texten igen. Det är inte tråkigt. Det är skönt!

Tillbaka till laptopen! Tjing!

Börjar lite försiktigt

I dag är min sista föräldralediga dag. Fast baby daddy har också varit hemma på en extra semesterdag, så det har varit mycket lugnt. Och jag har börjat ta itu med några små arbetsuppgifter – en tjuvstart kan man säga.

Ska producera ett tävlingsbidrag till slutet av mars, och har börjat skissa på Photoshop, för att testa ifall min idé är något att ha (det ser ganska lovande ut…). Har fixat lite webbsidesgrejor. Svarat på mail. Sånt.

Strax ska jag rensa min gamla MacBook på onödigt stoff, så att den är redo att vara med mig på biblioteket i morgon. Ska sitta där medan ungarna är i skolan. Sen fortsätter jag med illustrationsgrejor hemma på eftermiddagen. Har som tur sällan problem med att fokusera (på jobb som jag älskar) trots att tredje världskriget utbryter i bakgrunden.

Måste också fixa en ny extern hårdskiva att säkerhetskopiera på, för den gamla har helt plötsligt gett upp. Har inte backup sedan 21 januari och det gör mig nervös. Som tur kan man spara Photoshop-bilder i Creative Cloud, så det har jag gjort med allt nytt jag gjort på våren. Men man måste ha kontinuerlig back up, folks!

Det rullar på. Är väl kanske lite nervös över att ta tag i manuset igen. Måste först läsa igenom hela, kolla kommentarerna i pappershögen, och kolla mina anteckningar på vad jag ska ändra. Har en punktlista, som jag inte alls minns. Men den finns ju i varje fall, jag har redan tänkt ut en hel del (här om dagen insåg jag t.ex. att jag inte ska hitta på nya ord för saker i fantasyvärlden, och jag kunde motivera varför). Det finns inga hinder för skapandet nu. Mellan 9 och 13 i morgon kör jag igång. Ingen större mening med att oroa sig över om det kommer funka eller inte. Vet ju redan att skrivandet har både sina fantastiska och sina urjobbiga sidor. Ändå är det INGENTING i jämförelse med att försöka skriva en avhandling som man avskyr i en plats som gör att man mår illa (ja jag pratar om dig Akademia).

Nåja. Wish me luck. Sex veckors härligt underbart drömjobb har jag framför mig!

Mellan trötthet och entusiasm

Sovit förfärligt dåligt hela veckan och senaste natt var en riktig bottennotering. Fick en släng insomnia och tittade på klockan sista gången halvtre. Sen väcktes jag av baby så många gånger ännu att jag inte ens ids räkna. Det är det klassiska: nya tänder. Snart har hon fyra istället för två.

Så jag har känt mig så här halva dagen:

IMG_1955

Men så där kreativt har det varit en toppenvecka. Ritat nytt. Nätverkat på mitt första IGDA-möte i Åbo. Fått nya intressanta uppdrag! Mycket intressanta… Ska skriva mer om det när jag börjar implementera mina onda planer.

På IGDA-kvällen testades gamla finska spel:

IMG_1939

Men återkommer på måndag! Nu vaknade baby från sin tupplur.

En vecka kvar

Det är sportlovsvecka nu och jag ska vara hemma ensam med tre ungar i tre dagar. Sen ska vi hälsa på farmor och farfar. Sen är jag ännu hemma på måndag, men på tisdag om en vecka är det MIN TUR ATT JOBBA! WOOOHOOOOO!!!

Det är lite bitterljuvt. Eller nej. Det är nog fint mest. Kommer förstås att sakna att stirra på min sötnos här hemma, men känner mig ändå så otroligt redo för jobb nu. Kan inte riktigt fatta hur vissa står ut hemma ett helt år, eller ÄNNU MER. Arma dagar. Min hjärna skulle explodera. Men så ska jag ju vara på hemvårdsstöd ännu april-juli och deltidsjobba samtidigt, så helt färdig med föräldra”ledigheter” är jag inte ännu.

Hmm, nu ligger hon under matbordet och smakar på digestivekexsmulor… borde man stoppa henne? Njääh.

Hon blir snart 9 månader. Hon sätter sig upp själv. Har dragit upp sig själv i stående position en gång, men inte mer än det. Hon ålar snabbare än en … oljad ål… Ehum. Hon drar och petar och rycker i allt, försöker öppna dörrar och skåp, äta sladdar, stänga PS3 osv.

Och amningen? Det har minskat av sig själv de senaste två veckorna. Hon är inte så intresserad. Men när hon är ynklig erbjuder jag det. Men hon hänger där i två minuter och blir sedan distraherad av annat. Hon somnar bäst ute i vagnen nu. Och sover två gånger per dag. Nå, nu har jag det uppskrivet någonstans! Så man minns. Men det här innebär nog att det inte blir amning så värst länge till. Och trots att det var vad jag ville, känns det lite vemodigt. Det är så enkelt att amma, så avslappnande. Men kanske jag äntligen kan bli av med mina hudproblem när det till sist tar slut. Längtar ändå efter det. Och att vara mer fri att vara borta längre stunder…

Okej nu måste jag sluta virra fram ett blogginlägg. Bebis är rastlös. Pust.

Kommunicerar med världen

Det verkar som om jag håller på att glida in i jobbet så småningom. Förhandlingar om arvoden. Lite möten som dyker upp. Börjar jobba heltid igen om två veckor. Då blir det att ta tag i det där manuset med projektstipendiehjälp. Ska hålla ett litet föredrag också. Och förstås, ifall det där illustrationsuppdraget som jag förhandlar om just nu går igenom så gör jag det också. Det är inte ännu säkert ifall jag får det, eftersom det ännu måste okejas med en chefredaktör. Spännande med tanke på att det är ett amerikanskt företag som kontaktat mig.

Om det finns någon tid över sedan, så blir det att satsa på illustration och bilder, förbättra portfolion, och så har jag ju mitt speldesignprojekt som finns i bakhuvudet. Har sökt två olika stipendier för det, så lever lite i väntans tider gällande dem.

Är rätt inne på att starta firmanamn i augusti – det är vad jag planerar just nu. Jag vill inte göra det innan lilla A går på dagis, för jag tar hemvårdsstödet under sommarmånaderna. Och det känns som om firman ska köras igång när allt föräldraledighetspysslande är helt över. Fram tills dess klarar jag mig utmärkt med eezy.fi (kan rekommendera åt alla som behöver kunna fakturera, men inte är färdiga för att bli företagare ännu).

Ja hu. Läste hos Peppe att hon har frilansångesten, men samtidigt lyckan. Och samma är det ju för mig. Men jag är så redo att försöka nu. Fullt ut alltså. Fast jag har ju aldrig slutat med någon fast anställning – har alltid bara varit på korta projekt. Det längsta var 2 år. Sen fick jag nog av forskningen, och det är ju inte som om jag lämnar någon trygg bransch heller. Tvärtom så verkar ju framtiden mycket ljusare för mig i min roll som illustratör, än som något annat.

Men skrivandet ger jag inte upp förstås! Kommer bara inte att satsa på att leva på litterärt skrivande enbart, annat än just i korta perioder. Och dessutom tänker jag ju inte begränsa mig till att skriva bara böcker! Ska definitivt prova på att skriva mer ingående spelmanus någon gång ännu. Det finns ju så många intressanta plattformer och verktyg att sprida berättelser på! Vi får se vart det flyter på. Jag följer min intuition och min lust, som vanligt.

Ja, och lusten ledde senast till att beställa den där datorn som jag skrev om i förra inlägget. En rapport finns här! Och det var väldigt roligt att få respons av TeamKano för inlägget också! Mera kommunikation med världen! Tusen utropstecken!

Uppdatering: Måste bara lägga in ett par av Kano-fotona från igår här också. Tyckte de blev så snygga!

kanocards kanocomputer

Sprattlig snabblogg

Så att nu ingen tror att jag helt slutat blogga… Har hängt på andra ställen. Gjorde t.ex. konststafett på fb (men har inte lyckats lägga ut dag 5). Fick feedback för en bild i en superbra konstgrupp. Har fått hela tre olika jobberbjudanden (!) och blivit tvungen att fundera på vad jag hinner och vill. Ett av dem är rätt spännande, kan öppna nya dörrar, så hoppas på att jag lyckas göra ett bra jobb med den.

Baby sprattlar och ålar omkring och är supersöt, så hon håller mig rätt upptagen.

Men i dag fick vi ett mycket spännande paket! Ett computer kit från Kano! KODKONST! Ska öppna det i dag med ungarna och ta en massa foton på processen (sätta ihop, börja använda), och sen skriver jag ett mer utförligt blogginlägg om det… men senare! Sprattlig baby!

Hänt i veckan: snor

Snor och grubbel. Och sömnbrist. Typ 4 av 5 i familjen har varit sjuka, inklusive jag.

Baby som har täppt näsa sover ej bra. Gammalt djungelordspråk.

Men i övrigt. Har haft hand om ett roterande Instagram-konto den här veckan: @geekwomenworkout. Följ gärna om ni är intresserade av träning och rörelse och känner att såna saker gärna får integreras med ens nördighet.

Men grubblet. Det är jobbgrubblet. Är rädd för att jag ska bli helt överväldigad när jag får arbetstid igen, och inte hinna med allt jag behöver göra. Är rädd för att det inte hittas mer jobb eller kunder. Har massor av bra idéer för hur jag ska utveckla min illustrationsverksamhet (det blir egen firma så småningom), men när man sen sitter där och tänker på en affärsplan: hur i helskotta ska man veta ifall man alls får några kunder? Som tur har min firmaidé rätt så låg risk, eftersom jag redan har alla redskap och kanaler som behövs, har redan gjort massor av jobb och behöver inte lägga pengar på att komma igång. Men ändå. Man måste väl bara släppa oron, och våga köra på, för fullt. Försöker man inte så vet man inte om det kommer att funka.

Orsaken till att det blir grubbleri och oro i huvudet är dessutom rätt enkel: jag är trött och när jag är trött blir jag rädd och orolig och negativ; jag har ingen arbetstid och kan därför bara planera och inte AGERA. Att jobba och göra brukar lösa upp oroad stress, för då ser man att saker och ting rör på sig och att det egentligen ”bara” krävs arbete för att saker och ting ska funka.

Så nu vi tar ett djupt andetag och slutar tänka och fokuserar på trevliga saker i nuet istället, okej?

Nåh. Nu har jag huvudvärk igen och måste fixa lunchen.