Sista veckan och sedan BOOM

Var och flyttade lite möbler till mitt nya arbetsrum i dag. Nästa vecka kan jag flytta in dator, konstmaterial och böcker. Lilla A ska skolas in på dagis från och med nästa måndag. Det perfekta är att mitt arbetsrum är 5 minuters promenad från dagis. Kommer alltså att jobba i Saippua-Center som det heter. Den lilla arbetsgemenskapen heter Labra, och där finns mest fotografer och en och annan IT-person. I Tvålfabriken (tror jag tänker säga så) finns dessutom ett mysigt gym. Jag var där också i dag och kollade priser och frågade ifall man kunde få hjälp med att börja lyfta fria vikter. Kvinnan i informationen var supertrevlig och såg så genuint glad ut när jag sa ”fria vikter”. Så där att YES en kvinna som vill lyfta skrot! Ja för det är ju mycket effektivare för hela kroppen, sa hon. Så dit ska jag sen när jag börjar jobba. 2-3 gånger i veckan tänkte jag. Och så ska jag ju jobba förstås. Först göra klart Underworld Kitchen-animationer. Sedan börjar jag på sagoboksillustrationer i september. Mitt damtidningsjobb fortsätter också. Har en ny deadline redan nästa måndag. Och förhoppningsvis fortsätter det jobbet också hela hösten.

Jag har den här hösten på mig nu att få det att rulla vidare till våren. Är förväntansfull men nervös. Tänk om det inte kommer mer jobb till våren, eller inte lyckas få in tillräckligt med pengar alltså?

Jobbet kommer nog ändå att gå lite på halvfart före 18.8 när skolan börjar. Vi har barnvaktspussling med de äldre ungarna, farmor, mormor, flex. Och det kommer säkert att ta lite tid och energi att få arbetsrummet i ordning osv. Efter demodagen för spelet 20.8 tänker jag ta en vecka total semester. Alla barn kommer vara någonstans på dagen, och jag ska VILA. Inga planer annat än att jag ska bussträna med ungarna så de lär sig komma hem från skolan själva.

Så det egentliga startskottet sker i september. Är väldigt ivrig att komma igång. Har massor av andra idéer och planer som puttrar under ytan, så det ska bli spännande att se vilka av dem som kommer att dra mig vidare i livet.

En vecka gick igen

Helt sjukt hur tiden går snabbt! Det verkar som att den går snabbare ju mer olika saker man gör. Ifall man hade en månad då man gjorde så lite som möjligt borde alltså tiden gå långsammare. Långsammast går tiden när jag väntar på att en bebis ska födas.

Här håller jag på bara och håller på. Keepin on keepin on… Har gjort mer animation, ordnat en grillfest för startupfolket tillsammans med mitt ljuvliga team, pitchat igen i dag, varit hela dagarna med ungarna eftersom D:s semester tog slut förra helgen. Så allt jobb har skett på kvällen.

Tröttnade på att yoga, vilket jag gjorde varje dag en hel vecka, och har istället denna vecka testat en app som heter 7 minute workout (7 minutes 7 months, när jag googlade såg jag att det finns tusentals likadana, men länkade nu till den jag använder, och den funkar finfint). Traditionella grejer som armhävningar, situps, plankan och sånt i 7 minuter. Förvånansvärt effektivt, har gått att göra samtidigt som jag är med ungar och aktiv ettåring, och har haft träningsvärk. Har i varje fall känt mig mycket bättre på grund av den regelbundna motionen. Har mer energi och känt mig mer hemma i kroppen helt enkelt. Om en dryg vecka när jag flyttar in i mitt arbetsrum (yaaayyy!!) ska jag köpa kort till gymet som finns i samma fabriksbyggnad (Saippua Center) och börja träna där mitt på dagen. Min chef (jag) säger att det är nödvändigt. Vill vara stark! Men framför allt så gör motion att jag känner mig välmående. Som jag skrev: hemma i kroppen.

Nästa vecka går igen i animationens tecken. Sen på veckoslutet blir det en gammal kompis bröllop i Sverige (jag får flyga). Jag har till och med lyckats skaffa en klänning härifrån! Och är till och med nöjd med den! Helt otippat! Tänk om jag nu plötsligt blivit en människa som gillar att ha klänning? En gymfåne med swingklänningar… Vi får se. Men det kommer att bli jävligt fantastiskt att träffa gamla vänner.

En gif till er:

beelze_BR_stove2

Efter fredagspitchen

Känslan är bra! Vår nya pitch approach funkar fint. Jag tror folk skrattade åt skämten, men ärligt talat så gör nervositeten att jag har svårt att minnas publiken. Men fick bra kommentarer efteråt. Stämningen var mycket positiv.

Så har det varit för det mesta när vi berättar om spelet: folk ser glada ut. Det är ju ett humorspel vi jobbar på, så det ser jag som ett gott tecken. Ungarna här hemma är också mycket entusiastiska.

Det jag nu mest väntar på är att programmeraren ska få till stånd en spelbar version. Alltså minsta möjliga som krävs för att man ska kunna testa.

Nåja. I dag jobbar jag inte med spelet, men däremot är det vårt team som ordnar grillfest i Boosts utrymmen på onsdag (alla team gör det en gång), så i dag ska jag åka till butiken och shoppa en del av det som behövs. Grillfesterna är förresten öppna tillställningar, så är du nyfiken på vad Boost är, och vad vi grillar, så kan man dyka upp efter kl 18 på onsdag.

Ja och kolla in vår uppdaterade webbsida om du är nyfiken på spelet. The name of the game: Underworld Kitchen.

Lära sig timing

Uh, ska hålla en pitch i dag igen. Blir den fjärde… femte.. Eller nåt sånt. Vi gör nya hela tiden pga feedbacken, och vi testar olika teman. Idag är mina ledord story och humor. Jag känner mig inte det minsta rolig just nu, så man får väl ta det som en skådespelare. Bara man minns sitt manus. Argh, får lita på att jag orkar vara närvarande sen och lyckas lyssna in publiken.

Står och skriver detta på mobil, för det är enda sättet att hinna blogga. Med andra handen stoppar jag lilla A från att äta en krukväxt. Hon är en himla söt och ljuvlig ettåring, men det är ju konstant övervakning (eller ja, man kan ju umgås också, heh) som gäller.

Så mitt liv just nu: vara med barnen och hålla igång hushållet vs. skriva pitchar och annan marknadsföring till spelet och animera gubbarna. Detta turvis med maken som har egna projekt när jag är med ungarna. Det är påfrestande och som tur tillfälligt. Faktiskt är det bara en dryg månad kvar tills vi ska vara färdiga med vår demo. Den normala kreativa kurvan har inte gällt alls, jag känner det som att vi är i ett konstant slutskede, crunch time. Det är så lite tid, och jag har så mycket animation att göra.

Lätt panik alltså. Men samtidigt så vet jag att jag inte kan göra mer än vad jag gör nu, så det blir som det blir och det får man acceptera.

Men det bästa: det är så otroligt inspirerande att lära sig själv animation! Har ju velat prova det i evigheter! Köpte böcker om dockanimation och beundrade gamla disneyfilmer som tonåring redan. Var fascinerad av hur man skapar rörelser med teckning. Fast har varit rädd för att det är för svårt och arbetsdrygt… Kan säga att det är en bra början att prova att animera pixelbilder. Det går snabbt, och i photoshops timeline kan man se hur det blir direkt. Nu vet jag också hur man gör giffar och det är egentligen väldigt enkelt.

Men det svåra är som vanligt: timing.

Det är timing jag lär mig nu. Också när det gäller pitchar. Och jösses så noob jag är, it ain’t even funny *gråtskratt*