Svälj

Sväljer och sväljer. Fick nyss en visdomstand utdragen. Har två kvar ännu, men de är så djupt inne så de kanske aldrig behöver dras bort. Bedövningen och blodsmaken gör att man sväljer och sväljer.

Annars också lite gulp gulp, fick fortsättning på damtidningsjobbet i fredags, och drog en lättnadens suck. Lite mindre panik igen. Så nu känns det som att det går att fokusera på att faktiskt göra sina uppdrag igen. Förutom hålet i munnen i dag, som distraherar mig lite. Fick min tand med mig i en liten påse, men vad ska jag göra med den nu? Den är ganska fin, men har också tandsten och blod på sig, så man borde ju putsa den om man ska ha den till nåt. Hm.

Ja förra veckan var hektisk, tung och rolig.

Pratade med 120 barn om spel, cirka 8 lärare och 10 föräldrar. Uppskattningsvis. Det bestående intrycket: dessa föreläsningar behövs oerhört mycket.

Vad ska man säga om Slush? En klar trend verkar vara startups med världsförbättrarmål. Hörde folk tala om rent vatten i Afrika och företagsstöd åt kvinnor i fattiga länder. Sen fanns det ju massor av app- och webbföretag av olika slag. Hittade sist och slutligen inte så mycket spelföretag. Men var och visade min portfolio till ett Åbo-företag, som jag dagen innan råkade få veta att hade fått en investering och ett nytt samarbete, och ett spelprojekt med innehåll som verkligen passade min bakgrund (mer specifikt modeillustration). Jag flög på företagets CEO som en missil, och visst, han och den andra som var på plats gillade det jag gjort. Problemet var att de redan hade tillräckligt med konstnärer för tillfället. Men ifall det blir tal om att anställa fler, tror jag att jag ligger bra till. I varje fall sa det att min portfolio var ”väldigt stark”. Hoppas de behöver fler. (Jag höll på att explodera på onsdag kväll när jag hittade dem via Twitter, eftersom deras samarbetspartner med spelidén hade följt mig. Ett företag i Åbo som troligen kommer att ha råd att anställa folk, och som gör spel med såna bilder jag är expert på? Gaah!).

Det känns lite som att kasta pil på en måltavla. Jag stod långt borta för ett år sedan, och kastade pilar på väggen runt omkring. Men för varje kast närmar jag mig mitten. När ska man lyckas träffa? Känns egentligen bara som en tidsfråga. Eller just nu är också några pilar i luften, men jag kan inte se ifall de kommer att hamna rätt ännu.

OK. Nu har bedövningen nästan släppt. Kan känna mina läppar igen, och tungan, blodsmaken. Att svälja känns inte svårt mer. Dags att skaffa lunch och sedan kasta sig över ett bokomslag.

Ja, höll på att glömma: har ju nu äntligen betalat avgiften för att registrera min firma, och fyllt i blanketterna. Sen är det bara att posta, och vänta på svar, och så får jag mitt företagsnummer. Stort. Gulp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s