Inte så rivig start

Struntar i årsrapporter den här gången. Eller nå, här kommer en kort:

Januari-februari var jag föräldraledig. Minns inte riktigt vad jag gjorde då annat än var med baby. Jo, ritade lite vid sidan av också. Men början av förra året känns som tio år sedan. Och som en ganska grå period. Väntade på att få börja jobba.

I mars och lite runt omkring jobbade jag. Hade stipendium för att skriva. Satt hemma och redigerade. Gjorde något litet frilansjobb. Sökte också ett jobb som jag verkligen ville ha, men inte fick.

Sen var jag på hemvårdsstöd med baby, April-Augusti. Sökte aktivt efter ett speldesignteam att haka på. Hittade Team Beelze, och vi kom in i Boost Startup Journey. Den började i juni. Och sen var det jobb och pussel och barn och en regning sommar om jag minns rätt. Gjorde pixelgubbar. Gjorde pixelgubbar i hotellet i Mariehamn när jag var på Archipelacon. Var väl ganska glad, men oroade mig för hösten och inte ha något jobb att komma tillbaka till (förutom ett litet stipendium).

Augusti: flyttade in i mitt arbetsrum, men hann inte vara där förrän efter Demo Day. Sen lugnade det ner sig. Hittade rutiner. Sökte mer jobb och uppdrag. Började på nya projekt och fortsatte med gamla. För många projekt samtidigt. Började studera.

Jobbade väldigt mycket och intensivt ända till julen. Var väldigt trött. Ungarna var väldigt trötta. Fattade det stora beslutet att köra på med eget företag 100 %.

Så vad ska man säga. Massor av jobb och för lite pengar är nog år 2015:s melodi. Det är en frustrerande sits att vara i. Och samtidigt började minstingen på dagis och mellanbarnet på första klass och äldsta barnet gillar inte skolan särskilt mycket (ett helt annat kapitel). Det var nog för mycket. Men vi klarade det.

Eller det fortsätter ju nu. Samma mix av väldigt mycket jobb, väldigt mycket pussel, och väldigt härligt när man orkar vara pigg med barnen (och sen ska vi inte tala om de där trötta, irriterade stunderna).

Nåja. Rubriken syftar på att alla utom mellanbarnet sov riktigt kasst förra natten. Jag var pigg och satt uppe till tolv (såg på serien Broadchurch på Netflix). När jag sedan låg och väntade på sömnen vaknade ettåringen hela tiden och ville ammas (jag ammar fortfarande), tioåringen vaknade mitt på natten och kunde inte somna om, pappan vakade också, vårt huslarm har något fel och pep till två gånger, så där precis när man fått tag i sömnen. Och sen ammade jag typ några timmar till, tydligen är det någon tand eller snorig näsa som pinar henne. Ettåringen hade somnat kl 20 och var i princip redo att stiga upp kl 5, men fick henne att slumra ännu till 6. Så jag vet inte. Har jag sovit alls?

Tror det får bli tupplur i soffan snart. Chefen säger att jag måste.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s