Förr eller senare måste det hända

Jag har haft en ofokuserad förmiddag och har varit på Facebook, och tänkt och skickat lite meddelanden till vänner och e-postat, och INTE FÅTT NÅGOT GJORT. Eller? Skrev lite dagbok, har inte gjort det på länge, men måste få ordning på känslor och händelser, och visst det hjälper ju mig att skriva om hur jag känner mig. Inte så bortkastad tid.

Så. Förr eller senare måste jag ha en sån här förmiddag då man liksom flyter runt och känner och lever.

Har en dryg vecka kvar av eftermiddagsjobbet. Sen fortsätter jag med mina spelprojekt!

Har grubblat väldigt mycket över en sak denna vecka, men fattade ett beslut igår, och nu känns det skönt. Fast pirrigt, för bestämde mig för att göra en sak som är helt ny.

Och har varit glad och lite förskräckt över mig själv på många plan. Ska göra många nya saker denna sommar. Blev till exempel antagen till en självstudiekurs i programmering för totala nybörjare. Ska använda den kursen för att jobba med mitt konstspelprojekt samtidigt. Älskar när jag lyckas slå ihop många saker i ett projekt. Effektivt.

Vågar inte riktigt känna efter om jag är trött. Jag tror inte det? Jag tänker ta åtminstone en hel vecka semester, då vi åker norrut, och man ändå inte kan jobba. Är avundsjuk på människor som har 4-6 veckor betald semester. Kanske någon gång i framtiden så kan jag ha det. Men samtidigt… jag gör vad jag vill göra nu, jag måste inte göra något av det jag gör. Jag väljer att göra det. Och jag har fina människor i min närhet som hjälper mig, och påminner mig om att sköta om mig själv.

Det blir nog bra det här.

Hej hej

Nej, nu måste jag blogga lite. Har en lugn stund denna förmiddag. Förbereder ett intressant jobbmöte, och ska försöka hitta lite fokus att jobba på illustrationer också. Om lite mer än ett par veckor slutar skolorna, ungarna är hemma, och mitt eftisjobb tar slut. Vi kommer ha minstingen på dagis ännu till midsommar så att jag kan jobba 3 veckor i juni ännu. Får se hur det går när stora barnen är hemma samtidigt. Men har så spännande projekt på gång, så det måste funka. Och så har vi ju morföräldrar som kan komma ibland.

Jag har egentligen ingen aning hur semestrig min semester kommer att bli… Egentligen har jag kanske inte råd eller tid att vara helt ledig, men någon vecka måste jag ändå vara det, för vi åker bort. I juli gissar jag att jag kommer att jobba när minstingen tar tupplurer. Och sen kommer jag att få kämpa för att få någon mer tid än det. Eller så ger jag bara upp tanken på jobb och låter vardagen flyta på.

Men det är så mycket rörelse i mitt arbetsliv annars nu, så vågar skriva varken bu eller bä. Haha. Måste vara hemlig ännu. Kan bara säga att det senaste året nog har varit väldigt betydelsefullt för min framtid, jag har lärt mig massor och i synnerhet gjort många val. Brant inlärningskurva. Väldigt mycket arbete. Känner mig ganska stolt över det. På min studiekurs var det till och med någon som skämtade om att min karriär säkert är på väg att ”skyrocket”. Skönt om det ser ut så utifrån, själv är jag ju bara fylld av osäkerhet och beslutsamhet. Man kan ju inte veta hur det går.

Men det här är också orsaken till varför jag har skurit ner väldigt mycket på FB. Har varit mer på Instagram, och sedan roligt nog, chattat direkt med personer istället, oftast via Whatsapp. Tydligen är det förresten en trend i sociala medier: man slutar dela information offentligt och riktar in sig på mindre grupper eller att kommunicera mer privat med enskilda människor. Att sluta läsa flödet i FB har definitivt hjälpt med att hålla mig mer fokuserad, också att det minskar på distraktioner. Känner mig inte så överbelastad av information och aningen mindre politiskt deprimerad. Tänker nog hålla mig kvar på den linjen. Twitter läser jag förresten nästan inte alls.

Så hej! Ifall någon vill chatta med mig, skicka ett fb-meddelande! Ask me anything, och så vidare. Stor glad smiley.