”Semester” och en återfunnen barndom

Jag var hos mina föräldrar tillsammans med alla ungar från torsdag till igår. Hann inte läsa, skriva eller ens tänka på jobb där, så vi kan ju kalla det en semester. På sätt och vis skönt att inte tänka på jobbsaker i några dagar. Tragiskt att jag aldrig hinner läsa. Det var ju ett konstant ståhej med bebis och reda upp konflikter mellan de äldre barnen. MEN hade ögonblick av avslappning då lilla A var ute med sin mommo osv. Hann till exempel se på Interstellar på lördagen. Sen på söndagen bestämde jag mig för att gå och se Mad Max på bio i Åbo. Och det var verkligen som en semester. Har inte känt mig så ordentligt underhållen och avslappnad på länge. Rekommenderar filmen varmt till alla som gillar action och postapokalyptiskt galen fantasy.

En till sak hann jag fixa i Hyvinge. Mina föräldrar har äntligen hunnit scanna in en hel del gamla diabilder från 70- och 80-talen, och där finns foton som jag inte sett på 30 år, eller inte alls sett. Jag lyckdes få dem sparade på min laptop, och nu har jag dem hemma hos mig. Väldigt roligt att se på bilder av sig själv som man inte minns. Min främsta känsla: jag ser ut som alla mina barn. Olika miner, gester, liknar dem alla tre på olika sätt. Så underligt är det. Och att se sina föräldrar yngre än vad jag är nu, eller hur de såg ut i samma ålder som jag är nu. Också mycket mystiskt. Kroppar i tiden… Har inte gjort något alls med bilderna, de kommer rakt ur scannern.

Här kommer några:

IMG_0003

Min mamma! Hon måste vara lite på 20 här. 9-10 år innan jag föddes. Kunde ju vara taget igår av någon trendkänslig tjej med ett instagramfilter på…

IMG_0150

Min mami och jag. Alla mina barn i mitt ansikte.

IMG_0122

Jag måste vara i ettårsåldern här. Finsk strand… möjligen Sääksjärvi. Det ser ut så där.

IMG_0139

Kanske är jag två år här. Har tyvärr inga datum på bilderna… Det är troligen från insidan av vår Lada-bil.

IMG_0015

Treårsdagen (det finns bra ledtrådar i bilden, haha). Jag har minnesbilder från detta. Tror jag. Det kan ju också vara att jag minns bilden. Det är den där rödblå leksaksvagnen jag minns från denna dag. Min bästa kompis var nog enda gästen.

IMG_0029

Kanske fyra-fem år här. Ute på utflykt med min pappas arbetskamrater, men vet inte var. På andra bilder syns klippor och hav. Jag minns vädret. Regn.

IMG_0015 kopia

Undrar om jag kunde läsa på denna bild… är fem-sex år. Jag vet inte när jag lärde mig läsa.

IMG_0066

Det där halvåret i balettskola minns jag bra. Bitar här och där. Omklädningsrummet. Pianot. Vår julshow med tipp-tapp-tomtarna. Dansdräkten som kändes lite obekväm. Jag har tydligen sovit med flätor.

IMG_0031

Cyklar med stor koncentration. Första cykeln.

IMG_0008

Gatorna i Kungälv. Här är jag nog sju. Sommaren före skolan. I bakgrunden min mamma som är lika gammal här som jag är nu. Hon hade sytt klänningen jag har på mig. Och skorna kommer jag plötsligt ihåg nu också. Många minnen kretsar kring kläder och tyger, känslan av dem på kroppen och under fingrarna. Brun hud.

IMG_0084

Jag var mycket ute på båtar som barn. Så fick man så där solblekt hår. Minns det där blå bandet, och minns plastfjädern.

Sen fanns det lite bilder på mig i nioårsåldern också. Men dem tar vi en annan gång.

Spricker

Bebis har kommit in i en ny fas verkar det som. Hon behöver underhållas mer och vaktas noggrannare eftersom hon rullar omkring på golvet. Det är väldigt roligt att umgås med henne, får ofta riktigt lekflyt med sång och dans och ramsor, men samtidigt orkar en ju inte leka hela tiden (och ibland måste en laga mat, torka andra barnrumpor, hänga tvätt, betala räkningar, tvinga nioåringar i duschen, se på teckningar och spelgubbar osv).

Hittade förresten det gulligaste fotot i kameran. Det är från november:

astridnovember

Samtidigt var jag ute och testade nya fjärrkontrollen till kameran. Tyckte att jag behövde en sån eftersom det innebär att jag kan använda mig själv som modell för referensfoton till illustrationer.

fjärrkontroll

Ungarna betraktar vansinnet… jag ska inte rita av detta (varför denna pose liksom?)… men möjligheterna som öppnar sig!

Men till rubriken. Det bubblar i mig av entusiasm! Har så många saker jag vill göra! Är till exempel helt hysteriskt avundsjuk på alla som kan gå på Game Jams (som detta! Aaarrghh! Sorry artikel på finska). Så jävla sprickfärdigt avundsjuk! Det finns inte en chans att jag skulle kunna vara 48 timmar någonstans i ett sträck och brainstorma spel. Men kanske jag kan testa nån gång i framtiden… *ledsen desperat svettig smiley*

Nåväl. Jag har två månader kvar av ljuvlig (men alltså smått frustrerande) bebistid, och sedan kan jag jobba heltid en och en halv månad. Är bara lite rädd att jag kommer explodera den 24.2 när jag plötsligt har tid och har tusen idéer som jag ruvat på i 9 månader som vill ut samtidigt.

Då får man andas djupt och ta en sak åt gången.

Båtinsomnia

Har varit i Sverige av och an över helgen. Umgåtts med bror och familj. Sammanlagt är vi nu 10 personer! Känns mäktigt.

Men som vanligt lyckades jag inte alls sova på båten. Sov mindre än en timme på ditvägen. c. 2-3 timmar tillbaka. Har alltså varit lite yr i bollen i dag. Men underligt nog känns allt helt okej ändå. Sov en tupplur mellan 14 och 15 medan ungarna spelade Terraria och bebis sov bredvid mig. När jag steg upp hittade jag inte sexåringen. Visade sig att hon också gått och lagt sig och sover fortfarande. Hon sov tydligen inte heller så bra. Hon sov i en av de övre sängarna, och en del av min insomnia berodde på att jag var alldeles otroligt nervös över att hon skulle falla ner. Har någon människa ens nånsin fallit ner från en av de där båtsängarna? Har aldrig hört om det i varje fall. Men mitt i natten är man inte så rationell.

Men: novemberpausen är över!

November slutade bra! Äktenskapslagen fick ett ja. Veckoslutet var fint med goda middagar släktingar och vänner. Roliga gulliga barn som lekte bra. Kusinbarnen är 10, 9, 8, 6, 3 och 6 månader. Tripp trapp trull.

Och den här veckan händer det mer roliga saker. Jag får återkomma om det.

Nu ska jag byta en blöja. Vardag vardag.

Bildkavalkad:

November på Instagram

IMG_1227

Ritade Journey fan art

IMG_1254

Stora A hittade en skrajsen gurka

IMG_1260

Viking Kreis

IMG_1282

Ville Viking vinkade

IMG_1285

Lilla A hos sin morbror

IMG_1288

Besökte Fjärilsmuseet i Hagaparken. Rekommenderas varmt!

IMG_1319

IMG_1322

IMG_1324

IMG_1325

IMG_1321

Novemberpaus

novemberpaus

Nä hörni. Jag känner mig internettrött just nu. Blir irriterad av alla möjliga små saker jag ser i flödena, mest i facebook. Känns som att det är dags att vara lite nätintrovert. Kommer säkert instagramma när jag har lust, men that’s it. Vi får se vad november bjuder på, men jag ska nog ta det rätt lugnt och ta ut allt jag kan av bebistiden. Lilla A blir fem månader i morgon. Hon blir ljuvligare och sötare och roligare för var dag som går.

Vi ses igen när hon är sex månader!

Vara två dagar gammal

Här kämpas det för fullt med att få igång amningen. Även om jag gör det tredje gången, är det spännande att se ifall det kommer funka. Den här gången har jag mer problem med sår och därför gör det mer ont. Men jag vet också ganska mycket om hur man löser problemen.

Alldeles nyss nådde vi en sorts milstolpe: det började helt tydligt komma lite mer än bara droppar att äta, och lilla A producerade ett mättnadsleende. Så nu borde det bara gå framåt.

Vi har kommit fram till hela namnet nu. Igår var vi bara säkra på förnamnet. Men sen har storasyster länge haft ett namnförslag som vi tog med som extra mellannamn, och nu är det nog fastslaget att det blir tre namn: Astrid Ada Maria.

Men lilla A har redan massor av intressanta miner. När hon är vaken verkar hon sluka omgivningen med sina grumligt mörkblå bebisögon.

Pappa lyckades fånga en hel del av dem:

astrid2_010614

Hej mamma, vi har lika mycket dubbelhakor

astrid5_010614

Haha galet skoj!

astrid4_010614

Hm, känner igen de här hjärtslagen.

astrid7_010614

Men. Kan ni förklara det här med strumporna på händerna?

Påsklördag

Vi har barnens farbror och kusin på besök. Ungarna spelar massor av Minecraft och jag sitter och svär över en vidrig Candy crush-nivå. Den helvetiska chokladen! Men jag vägrar köpa boosters!!

Krhm.

Vi har också varit ute nog, i Runsala (som vanligt):

runsalamage

Någonstans på andra sidan magen finns mina fötter…

runsalaapril2014

Barn måste kasta sten i vatten

Men fy vad jag blir ansträngd i ryggen av att gå. Musklerna funkar nog bra, lyckades till och med komma upp från att sitta i huk när jag fotograferade vattnet. Bra träning för benmusklerna det här med gravid. Fast ryggen… det trycker på ischiasnerven. Undrar om det är ett tecken på att bebis tänker fixera sig med rumpan. Med W fick jag ont i ischiasnerven de sista veckorna för att hans huvud hade fixerats i bäckenet. Trycker mer på nerverna då. Men tror inte att denna är fixerad än. Det är nog bara ansträngningen i ryggmusklerna som spökar.

När man trycker på huvudet under revbenet brukar bebis vakna. Svänger lite på huvudet och flyttar på fötterna. Föreställer mig att hen undrar vem det är som stör sömnen. Att hen vänder örat mot magväggen och lyssnar och känner efter. Och sedan tänker hen: aja, det är bara den där där ute igen som tafsar. Tänker också på att storasyskonens skratt och skrik och pladder måste kännas tryggt och bekant. Något som hör till livet.

Uh. Måste gå och ligga lite nu. Mycket sammandragningar idag. Molar nertill. Och trött i ryggen.

 

Vår i Runsala – fotoblogg

Jag lyckades ändå följa med de andra till Runsala på utflykt, trots tröttheten alltså. Lyckades till och med ta några bilder med Canonen! Har inte gjort det på ett tag, underligt nog…

runsala300314_3

Klassisk vårbild! Väldigt svår operation att komma tillräckligt nära när man har en mage i vägen och trötta lårmuskler…

runsala300314_1

Hon ser liten ut bland ekarna, men jag tyckte hela tiden att hon såg så stor ut…

runsala300314_4

En tycker inte om att bli fotograferad så vita birden fungerar som ersättare. Jag får förresten inte fast min vanliga vårjacka…

runsala300314_2

runsala300314_5

Någon tar en bit av A:s pannkaka! Det här är i Honkapirtti. Där serveras ärtsoppa och pannkakor med sylt.

Kolla! Här är en bild från mitt sovrum

Januarilistan dag 16.

sovrum160114

Fusk att gå och plocka och bädda innan man tar bilden (om man faktiskt inte hade gjort det redan)! Dessutom är det ju intressantare med ett rum som inte är ”tillrättalagt” så att säga. Ni får veta mer om mig genom att se min ”smuts”.

Stolen vid väggen är mitt halvanvända klädlager som alltid bara växer och sällan är tomt. Ser att också A:s kläder hamnat där nu (hennes oranga höstjacka). På sängen till vänster: rena kläder som ska vikas. På min sida (till höger) mina gravidmjukisar, A:s grönrandiga (rena, men hon ville inte ha dem på sig) leggings och mina yllesockor som gör att jag kan sova bra på nätterna nu när det är SVINKALLT. Pricken på ena skåpdörren: ett klistermärke föreställande Merkurius som något barn limmat dit. Tapeten är kvar från de tidigare ägarna och vi har inte orkat byta (trots att vi inte gillar den, skulle vilja ha något mörkare, t.ex. råggrötsbrunt eller mörkt mossgrönt). På hyllan ovanför kuddarna: boklagret, begagnade lampor från en loppis, en ask Rennie för jag har halsbränna på kvällen när jag ska sova (pga gravid). Jag måste alltid ha två rätt platta kuddar att sova med. Bilden på skåpet är en digital målning av mig med W som bebis. Halva tavlan till höger är ett litet inramat tryck av målningen ”Mor” av Elin Danielsson-Gambogi från 1893. Föreställer en mamma som ammar sitt barn på sängkanten.